Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ÖFVERSIGTLIG SAMMANFATTNING. 33
haft sitt läge, fastän den nu är spårlöst eller nära spårlöst
försvunnen, 1) dels också i de större eller mindre stenar af silurisk
kalksten, som ofta finnas inbäddade i sjelfva mergelleran under sådana
lagringsförhållanden, som tydligen tillkännagifva deras ditkomst
under sjelfva lerans afsättning, och slutligen äfven deruti, att man ofta
hos denna mergel genom slamning kan ådagalägga närvaron af en
mer och mindre grof kalksand, hos hvars alla delar ögat genast
utan tvekan upptäcker ett omisskänneligt ursprung från de
berglager, af hvilka våra silurbildningar sammansättas.
Men äfven yngre formationer än den siluriska hafva utan
tvifvel på några trakter blifvit, under inflytelsen af samma mägtiga
naturkrafter, mer och mindre denuderade eller till och med spårlöst
aflägsnade samt sålunda äfven de i någon mon fått bidraga till
glaciallerans bildning. Att sådant verkligen varit fallet i de
sydligaste delarna af vårt land, ådagalägges af flera omständigheter.
I Skåne t. ex. kan redan blotta ögat upptäcka kritkalkens
söndergrusade fragmenter icke blott i det kalkhaltiga krosstensgrus, som
i provinsens södra del utbreder sig öfver så stora vidder, utan
äfven i den mosand, som öfverlagrar dels detta krosstensgrus, dels
också hvarfviga leran och mergeln. Och äfven i dessa senare lager
tillkännager mikroskopet närvaron af polythalamier, till ett tecken
att Skånes lermerglar, åtminstone delvis, uppkommit af
kritformationens förstörda delar.
De i Halland förekommande lermergellagren hafva visserligen
ännu icke hunnit till sitt innehåll så noga granskas, att en
likadan slutsats som för Skåne deraf kunnat dragas och uppställas, men
de många bollar och stycken af flinta, hvilka, som bekant är, träffas
här och der utmed Halländska kusten, häntyda starkt derpå, att
äfven i detta landskap en större eller mindre utbredning af
kritformationen en gång egt rum.
Hvad deremot det mellersta Sverige beträffar, kan jag bestämdt
försäkra, att de aflagringar af hvarfvig lera eller hvarfvig mergel,
som sträcka sig från Östersjökusten mellan Gefle och Westervik
tvärs öfver landet vester ut, icke innehålla några sådana
mikroskopiska kalkskal, 2) till ett bevis att dessa lager icke leda sitt ursprung
1) Att äfven sjelfva krossgrusbäddarna i sådana trakter kunna vara starkt
kalkhaltiga och att de innehålla spillror af siluriska bergarter, är förut här omnämndt.
2) Detta har äfven blifvit bekräftadt af vår skicklige mikroskopist Herr Med.
Doktor Bok, hvilken på min begäran haft godheten att under mikroskopet
Ri’dm ann. om Sverige* (jvartära bildningar. O
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
