Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ÖFVERSIGTLIG SAMMANFATTNING.
39
ännu att, fastän med förminskad kraft, utöfva sin verksamhet, ända
tills de äfven här, till följe af ytterligare försiggående förändringar
genom hafvets fortsatta instigande, nära nog blefvo tillbakavisade
inom de trånga gränser, som nu utmärka dem.
En motsatt rörelse eller en landhöjning inträder. Sedan nu vårt
land sålunda hunnit det för hvar särskild trakt egendomliga
maximum af sänkning och dervid en längre tid qvarblifvit, inträdde åter
en rörelse i motsatt rigtning eller en höjning, hvilken fortfor,
småningom och oafbrutet eller periodiskt och stötvis, ända till den
tidpunkt, då fastlandet ungefärligen erhållit sin nuvarande form och
begränsning mot hafvet.
Förbindelsen mellan Vester- och Österhafven tillslutes åter. Den
förut öppnade gemenskapen mellan Vester- och Österhafven tillslöts
åter, den s. k. landhöjden mellan Wenern och Vettern 1) torrlades
helt och hållet äfven till sina lägre delar och dessa sjöar företedde
hvar å sin sida än en gång bilden af djupt inskurna hafsvikar,
se kartan Fig. 1.
Östersjön förvandlas till ett inhaf. Längre i norr afbröts den
forna gemenskapen mellan Östersjön och Polarhafvet och ifrån att
under en långvarig tidsföljd hafva utgjort en vik af Ishafvet,
förvandlades nu Östersjön till ett inhaf, såsom den ock allt sedermera
förblifvit. — I och med detsamma var förlusten gifven af den
högnordiska saltsjökarakter, som hittills utmärkt detta haf, hvars fauna
delvis så småningom utdog eller i lyckligaste fall fortlefde, men
förkrymplades.
Hafsfaunans karakter förvandlas till en del. Det vestra hafvets
fauna deremot synes ännu en lång tid, till följe af här rådande,
för dess bestånd mera gynnsamma, förhållanden hafva bibehållit
sin högnordiska prägel, ehuru äfven den till en del så småningom
aftog i storlek eller drog sig tillbaka till mera nordliga latituder,
under det att andra eller nya arter söder ifrån nu i stället invandrade.
1) När i det följande uttrycket »landhöjden» begagnas, så förstås dermed alltid
den nuvarande vattendelaren mellan Wener- och Vetterbäckenen eller den
bergsträckning, som från Kils- och Lekebergen fortgår söderut öfver Tiveden
samt mellan Skagern och Unden förbi sjön Wiken till mötes med den mellan
Tidan och Vettern.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
