- Project Runeberg -  Bidrag till kännedomen om Sveriges qvartära bildningar /
78

(1868) [MARC] Author: Axel Erdmann
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

78

GLACIALBILDNINGAR.

men som på ömse sidor om Bråviken, isynnerhet i dess östra ända
mot hafvet, uppgår ända till N. 5O°—60° W.

Att emellertid bergens stötsida icke alltid är vänd mot norr,
nordost eller nordvest, d. v. s. att den skurande afslipande kraften
icke alltid verkat från någotdera af dessa väderstreck, utan äfven
kunnat utgå frän andra, ofta alldeles motsatta, derpå erbjudas oss
flera exempel uti de nordligaste delarna af Skandinavien och Finland.
Rörande dessa fakta, uppå hvilkas tillvaro uppmärksamheten först
fästades af Siljeström1) och Boehtlingk,2) är här icke tillfälle att
ingå i närmare detaljer, utan hänvisas till den nyss omnämnda
räffelkartan, der desamma finnas åskådliggjorda.

Två eller flera räffelsystemer. Icke så sällan ser man en och
samma afslipade och polerade berghäll försedd med räfflor, som i
två eller tre rigtningar korsa eller öfverskära hvarandra. Dessa
olika systemer af räfflor kunna visserligen i många fall, isynnerhet
då de endast med ett mindre antal grader skilja sig från hvarandra,
hafva uppkommit under inverkan af en och samma jökel under den
långa tidrymd den i trakten arbetade, och hvarvid bottenmoränens
stenar kunnat framskufvas i något olika rigtningar den ena gången
mot den andra. Men då denna rigtning hos de olika systemerna
är allt för stor, för att genom ett sådant förklaringssätt kunna
tydas, så måste man antaga, att de olika systemerna uppkommit
under olika, måhända vidt skilda, tidsperioder. Den minst sökta
förklaringen härvid torde då vara den, att det äldre systemet
härstammar från en tid, då hela landets yta var inhöljd i ett
sammanhängande täcke af inlandsis, men att det yngre bildat sig under
en mycket senare period, då jökelisarna nästan uteslutande voro
inskränkta till dalgångarna.3)

I trakten mellan Kungsör och Arboga vid Arbogaåns södra
strand finner man sålunda å en mindre berghäll, utskjutande från
den s. k. »Slottsholmen»,4) tvenne systemer af räfflor utpräglade,

1) "Voyages en Scandinavie de la Commission du Nord. Géographie physique",
T. 1, p. 193.

2) "Bulletin scientif. de l’Acad. de S:t Petersbourg", V, 270 samt VII, 108 och 207.

3) Huruvida möjligen äfven här hos oss mer än en istid varit utvecklad, såsom
man trott sig kunna antaga hafva varit fallet inom några andra Europas länder,
derom vågar jag ännu ej yttra mig i saknad af tillräckliga data, som härom
kunde upplysa.

4) Ar numera icke kringfluten.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:45:56 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/qvartara/0094.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free