Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
11ULLSTENSGEUS.
105
sidan om den lilla skälbildningen, ty intet spår till lera i bankarna
var der synligt, utan endast rullstensåsens vanliga stenblandade
sand- och gruslager rådande. Hela gropens djup i midten, räknadt
från öfversta dyytan i dagen ned till hvarfviga leran i gropens
botten, kunde uppskattas till ungefär 30 fot och gropens diameter
till omkring 80 fot.
Det ofvannämnda fornfyndet träffades ungefär i gropens midt
i skilnaden mellan dylagret och den underliggande leran. Det
omgafs af flera uti dylagret i olika rigtningar liggande större och
mindre stammar af ek, hvaraf en uppmättes till nära 2 fots diameter.
Derofvanpå funnos stammar och stubbar af björk, samt
fragmentariska lemningar af hassel, asp, sälj, m. m. och af åtskilliga
vattenväxter. Ekens växtperiod här synes således hafva varit tidigare,
än de öfriga träslagens. Under gräfningarna fann man också en
temmeligen tjock upprättstående stubbe af björk, direkte under
hvilken en nära 1 fots tjock stam af ek låg utsträckt alldeles i
skilnaden mellan dyen och leran. Ekstammarna voro alla hårda
och fasta, men lemningarna af de andra träslagen deremot lösa
och murkna.
Körande ditkomsten af fornminnena och torflagrets bildande
derofvanpå, kan man med sannolikhet antaga, att denna naturliga
åsgrop, prydd som den var med lummiga ekar, blifvit använd till
grafplats under en viss tid af bronsperioden, att sedermera det
utlopp, som förut fanns för det i gropen sig samlande dagvattnet,
blifvit på något sätt stängdt eller åtminstone i någon mon hindradt,
att efter starka regnflöden vattnet således en längre eller kortare
tid blifvit qvarstående, innan det afdunstat eller bortrunnit, att
ekarnas undre stammdelar derigenom så småningom af röta angrepos,
och att dessa stammar derföre slutligen afbrutits och nedfallit; att
under tiden en ny vegetation af björk, al, hassel, asp och sälj
småningom framkommit, hvars öde efter en viss tidsföljd blifvit
likartadt med ekarnas, att utloppet sedan efterhand tilltäppts mer
och mer, tills en bestående vattenvegetation hunnit rota och utveckla
sig, hvars lemningar, blandade med trädfragmenterna, nu utgjorde
hufvudmassan af det lilla fyllda bäckenet.
Antalet af hufvudåsar mellan Östersjökusten och norra ändan af
Vettern. En blick på den bifogade öfversigtskartan Tab. 8 visar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
