Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
106
GLACIALBILDNINGAR.
åsarnas utsträckning i en del af Östra Sverige eller i de trakter,
som innefatta Mälarens och en del af Dalelfvens vattenområden.
Vi finna här, från Östersjökusten räknadt till Vetterns norra ända
vid Askersund, icke mindre än åttaj) hufvudåsar, utom alla de
många biåsar; som från dem utgrena sig.
Allmänna vilkoren för åsarnas utbildning, Vi se af denna karta,
att hufvudåsarna i allmänhet hvar för sig hafva en ganska
sammanhängande utsträckning, utan några så särdeles många och långa
afbrott af mellanliggande ler- och sandmarker, då deremot åtskilliga
af biåsarna, åtminstone under vissa sträckningar af deras lopp,
förete flera afbrott och mångengång endast uppträda i sporadiskt
och radvis efter hvarandra på större eller mindre afstånd grupperade
åssträckningar.2) Denna brist på kontinuitet hos det senare slaget
af åsar synes dock i de flesta fall icke hafva härrört från sedermera
inträffade utskärningar efter det de blefvo aflagrade, ty i så fall
borde samma orsaker utan tvifvel hafva yttrat en likartad inverkan
äfven på de delar af hufvudåsarnas sträckningar, som ligga så
alldeles i närheten. Nyss sagda företeelse måste således hafva en
annan mera allmän orsak, och denna orsak kan jag för min del,
med den erfarenhet, som iakttagelserna hittills i detta hänseende
*) Dessa äro i ordning från vester till öster Askersu?idsäsen, NorrMpingsåsen,
Köpingsåsen, Strömsholmsåsen, Badelundaåsen. Enköping såsen, Uppsalaåsen och
Börstilsåsen. Den sistnämnde åsen är till sina enskildheter visserligen ännu
icke så noga känd, men flera omständigheter häntyda derpå, att äfven den med
skäl kan anses såsom en hufVudås. Detsamma kan också sägas om
Askersundsåsen.
Den s. k. Strömsholmsåsen har jag äfven räknat till hufvudåsarnas antal,
ehuru den, hvad längdutsträckningen beträffar, icke är så framstående, som de
andra. Sista nordliga apåret af densamma är nemligen funnet vid södra ändan
af sjön Åmänningen i Westerås län inom bladet »Engelsberg», och ingen
anledning finnes heller förhanden, efter hvad man hittills känner och såsom äfven
åskartan antyder, att en nordlig fortsättning af densamma framdeles skall
kunna påvisas, emedan andra åsar der synas stänga dess väg. Söder ut fortgår
den till trakten af Nyköping, börjar der att förlora i sammanhang, visar sig
snart derpå endast i spridda kullar och aflagringar samt utgår slutligen i
hafvet och försvinner sydost om nämnde stad på udden mellan Stadsfjärden
och Aspafjärden, utan att man kan säga, huruvida den dessförinnan
sammanstött och förenat sig med den vester om densamma framstrykande Köpingsåsen,
hvilken i denna trakt äfvenledes uppträder ganska sporadiskt och om hvars
slutliga fortsättning, antingen söder ut till Marsviken eller öster ut till mötes
med Strömsholms åsen, man derföre alltid måste förblifva i ovisshet.
2) Detta förhållande åskådliggöres ännu tydligare genom de å Tab. 9 och 10
bifogade längdprofilerna, om hvilka jag strax nedan skall nämna några ord.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
