Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
108-
GLACIALBILDNINGAR.
Längd- och tvärprofiler genom några af Östra Sveriges
rullstensåsar. För att mera åskådligt framställa dessa i det föregående
omnämnda olikheter i åsarnas regelbundenhet och sammanhängande
utsträckning inom de olika trakter, genom hvilka de taga sitt lopp,
deras höjd öfver vidliggande mark och öfver hafvet, deras
uppträdande och förekomstsätt i förhållande till landets reliefformer i
trakten samt flera andra deras egenheter i öfrigt, hvarom allt i det
följande kommer att talas, har jag öfver åtskilliga bland de inom
Mälarbäckenet och dess omgifningar förekommande åsarna
upprättat längd- och tvärprofiler, l) som finnas intagna å Tab. 9, 10
och 11.
Rullstensåsarnas relativa höjd. Af dessa profiler ser man, huru
vexlande rullstensåsarnas höjd öfver foten eller öfver vidliggande
mark kan vara på olika ställen af deras lopp. Hvad hufvudåsarna
beträffar, kan man i allmänhet uppskatta denna höjd till mellan 50
och 100 fot, men, likasom den flerstädes stiger ända upp till 150—
180 fot, kan den en annan gång nedsjunka till 30 å 20 fot och
stundom till och med ända derhän, att åsen alldeles utplattar sig
emot eller försvinner under tillstötande ler- och mosandsfält eller
öfvertäckes af bredvid liggande hvitmossar. I allmänhet synas
hufvudåsarna under hela sitt lopp hvar för sig med få undantag
bibehålla den karakter af en viss större och mindre reslighet och
sammanhang, som är hvar och en af dem påtryckt. — Biåsarna
deremot äro underkastade större förändringar, både hvad angår
deras höjd och deras sammanhängande utsträckning. Åtskilliga
bland dem kunna i dessa fall visserligen mångenstädes sägas nära
täfla med hufvudåsarna, såsom t. ex. den förut omnämnde
Katrine-holmsåsen och den derifrån i sin ordning utgrenade Hvittorpsäsen,
äfvensom Enhörnaåsen, Strengnäsåsen, Barvaåsen, Häradsåsen, o.
s. v., se Tab. 9, 10 och 11, men många andra bland dem uppträda
endast i små spridda kullar och ryggar eller äro, när de någongång
under en längre sträcka visa ett större sammanhang, till höjd och
öfriga dimensioner temmeligen oansenliga, så att de stundom endast
högst obetydligt resa sig öfver de på sidorna omgifvande lerlagren,
hvaraf de till och med tunnt betäckas och endast genom en ringa
vall- eller vågformig förhöjning i marken angifva sin underjordiska
!) Särskild förklaring öfver de å dessa profiler använda beteckningar återfinnes
i den härmed följande Atlasen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
