Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HVARFVIG LERA OCH HVARFVIG MERGEL.
133
en så framstående och egendomlig färgrandning, att man, när fråga
är att bestämma ett sådant lerlagers relativa ålder, äfven om, såsom
fallet vanligen är, de för detsamma egendomliga skallemningarna
saknas, omöjligen kan misstaga sig om den plats, som tillkommer
detsamma i den qvartära åldersserien. Hvarfviga leran kan således
med allt skäl anses bilda en framstående geologisk horisont bland
qvartärtidens aflagringar.
Denna leraflagring har af Th. Kjerulf på grund af
undersökningar i Christianiatrakten blifvit kallad mergellera och O. Torell
har nyligen x) velat tillägga densamma namn af yoldialera.
Kalkhalten är emellertid som bekant på långt när icke någon utmärkande
eller konstant beståndsdel, utan saknas ofta alldeles utöfver
vidsträckta områden. De inneliggande Yoldiaskalen förekomma också
i allmänhet endast sporadiskt, isynnerhet på den östra kusten och
derstädes blott i den kalkhaltiga varieteten eller hvarfviga mergeln;
på den vestra kusten äro de visserligen mindre sällsynta såväl i
hvarfvig lera, som i hvarfvig mergel, men åtföljas vanligen der af
flera andra arktiska snäckor och musslor. Den nyss nämnda
färg-randningen är deremot genomgående utpräglad i bildningens alla
lager, från de öfversta till de nedersta, såväl hos de längst i norr
och i söder, som hos de längst i öster och i vester förekommande,
finnes icke heller utbildad hos någon annan bland de yngre
leraf-lagringarna, och således torde allt skäl vara för handen, att
fortfarande bibehålla det en gång antagna och redan snart ett tiotal
af år begagnade namnet, som i sig innesluter både »mergelleret»
och »yoldialeran». Då fråga emellertid är om aflagringen i dess
helhet eller i allmänhet, ville jag föreslå benämningen »glaciallera».
Glacialleran är yngre, än krossgrusbäddarna och rullstensåsarna.
Glacialleran är yngre, än krosstensgruset, på hvars bäddar den i de
flesta fall träffas aflagrad, så vida dessa förut funnits på stället
för handen eller icke blifvit genom denudation i förväg aflägsnade,
i hvilket fall den finnes direkte hvila på den fasta berggrunden.
Den är äfven yngre, än större delen af rullstensåsarnas innehåll, ty
vi finna densamma stundom uppkila från de stora lerslätterna mer
l) Enligt titeln på en afhandling, för hvilken Herr Sv. Loven redogjorde inför
Kongl. Vetenskaps-Akademien i Mars månad 1864, men hvilken afhandling
ännu icke finnes intagen uti någon del af Akademiens sedan den tiden af
trycket utgifna Handlingar eller Förhandlingar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
