Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
134
GLACIALBILDNINGAR.
och mindre högt i åkarnas sidosluttningar samt till och med
någongång mantelformigt i öfverlagra deras inre stommar eller kärnor,
ehuru leran i sådant fall i sin ordning då vanligen öfvertäckes af
dessa nyare grus- odi rullstenslager, som bilda åsryggens yttersta
omklädnad och, så att säga, äro de sista slutstenarna, som hafvet
uppförde i dessa egendomliga bildningars byggnad. Ingenstädes
ännu har glacialleran funnits lagrad under rullstensåsarna,!) såsom af
Herr Bennigsen-Förder för icke längesedan origtigt blifvit uppgifvet.
Glaciallerans inre skiktbyggnad. Afsatt ur ett djupt och
vidsträckt haf bär denna lera också i sitt inre tydliga spår af hafvets
bemödande att, med tillhjelp af de materialier, som dels af
fastlandets rinnande vatten nedfördes i dess sköte, dels af dess egna
vågor afgnagdes vid Ikuststränderna, utplåna alla de ojemnheter, som
en gång förefunnos ph dess botten. Utom den skålformiga lagring
mera i stort, som (jlenna bildning företer i de större och mindre
bäcken, uti hvilka den finnes afsatt, och der man ser lerbäddarna
från alla kanter med! svag lutning affalla mot bäckenets medelpunkt,
erbjuder glacialleran ofta äfven på slättmarker, der ögat eljest har
svårt att upptäcka någon mera märkbar ojemnhet, en ofta upprepad
vågformig lagring i dess skiktbyggnad, härrörande af de upphöjningar
och fördjupningar, som underlagets yta erbjudit. Nästan vid hvarje
djupare och längre dikesgräfning kan man iakttaga ett sådant
förhållande. Icke sällan, då tillfälle till någon större genomskärning
erbjuder sig, ser man till och med denna leras skikter på det mest
Fig. 21. Fig. 22.
Profil genom en lerbank vester om
Haga-hind i Solna socken, utanför-Stockholm;
Norra Stambanan, 1865.
a. Åkerlera.
b. Glaciallera (hvarfvig mergel).
c. Glacialsand med små lager
afhvarf-vig mergel.
d. Glacialsand.
Profil genom en lerbank nordvest om St.
Härsby, norr om vägen till Fogelsången, i
Sollentuna socken; Norra Stambanan, 1865.
Hopböjda och förvridna lager af hvarfvig
mergel.
x) Det vill säga deras egentliga eller inre stomme.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
