Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
140 GLACIALBILDNINGAR.
hafsyta !), till ett bevi$ på måttet af den nedsjunkning, som dessa
trakter en gång under i glacialtiden varit underkastade.
Landets nedsjunkande rörelse ojemn och undulatorisk. Detta allt
antyder nu på det oemotsägligaste, att den nedsjunkande rörelse,
för hvilken vårt land under sagde tid var utsatt, långt ifrån att
vara jemn och likformig öfver hela landets yta, tvärtom på olika
ofta närliggande trakter yttrat sig med olika intensitet, och att till
och med vissa områden, såsom t. ex. åtskilliga delar af Skåne,
antagligen icke lidit någon inverkan af denna rörelse, utan under hela
denna tid förblifvit stillastående 2).
Gränsen för rullstensåsarnas förekommande ger ett nogare mått
på det forna glacialhafvets utsträckning. Men huruvida nu den gräns,
som vi trott oss kunna utstaka för glaciallerans utbredning, i sjelfva
verket ock betecknar den gräns, dit det forna glacialhafvet en gång
utsträckte sig, derom kunna vi emellertid icke, blott på grund af
detta enda faktum, vara fullt förvissade. Tvärtom sakna vi icke
skäl till den föreställningen, att gränserna för detta haf, när det på
hvarje trakt intog sitt högsta stånd, mångenstädes kunnat uppstiga
till ännu mycket högre nivåer. Ty om det är en sanning, att våra
rullstensåsar, räknadt allt ifrån dem? som ligga i nivå med hafvet,
ända upp till dem, som träffas inom höglandsregionerna, alla
likasom hvarfviga leran äro submarina bildningar, så följer också deraf,
att de nivåer inom landets skilda höglandstrakter, vid hvilka dylika
åsaflagringar sluta eller upphöra att visa sig, i sjelfva verket
egentligen skulle vara de, som angåfve utsträckningen af detta haf, då
nedsjunkningen der nått sitt maximum.
Jemnförande exempel på åsarnas och glaciallerans förekommande.
Det har ännu icke varit mig förunnadt, att öfver rullstensåsarnas
förekommande i det nordliga Sverige anställa så många jemnförande
iakttagelser, att en sådan för hela landet fortlöpande gränslinie
skulle kunnat med nöjaktig säkerhet uppdragas. Jag måste derför
!) Under en resa i Ångermanlands lappmarker, som för de geologiska
undersökningarnas räkning gjordes i Aug. 1867 af E. Sidenbladh, anmärktes lera
(glaciallera?) på ett par ställen inom Dorothea socken i Åsele lappmark, på ena stället
ungefär 1500, på det andra vid pass 1750 fot öfver hafsytan.
2) Så vida nemligen icke senare denudationer aflägsnat alla spår af den en gång
möjligen afsatta glacialleran, hvilket dock är mindre troligt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
