Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HVARFVIG LERA OCH HVARFVIG MERGEL. 141
tills vidare här inskränka mig att, genom anförande af några
jemnförande exempel, blott fästa uppmärksamheten på sjelfva det
faktum, att aflagringar af rullstensgrus, uppstaplade i verklig åsform,
uppträda mer och mindre högt öfver, ja mångenstädes betydligt
ofvanom den nivå, vid hvilken glacialleran enligt hittills skedda
iakttagelser funnits sluta.
Så t. ex., då i Dalarna hvarfviga leran i trakten af Siljan icke
hinner högre, än v. p. 550 fot, finner man i Transtrands socken
derstädes åsbildningar ända upp till 1300 fot öfver hafvet. Då
vidare i östra Jemtland glacialleran icke synes uppgå till mer än
700—800 fots höjd (trakten af Gesundssjön), ser man rullstensåsar
der på godt 1100 fots höjd (trakterna mellan Storsjön och Kallsjön),
likasom uti Herjeådalen på ända till 1400 fots höjd, nemligen uti
Ljusneåns dalgång inom Hede socken, utan att man ännu med
fullkomlig säkerhet känner, att hvarfvig lera förekommer i hela denna
dalgång, förr än långt ned i Helsingland kring Färila och Ljusdals
kyrkor på omkring 500 fots absolut nivåx). Uti Westergötland
mellan Ulricehamn och Borås har hvarfvig lera icke blifvit funnen
högre, än vid pass 600—700 fot (trakten af Hökrumssjön i Wings
socken), och mellan Ulricehamn och Vettern på 700—800 fot, under
det att rullstensåsbildningar anträffas i dessa trakter ända upp till 1100
fots höjd (Hössnaåsen) och närmare Vettern på öfver 900 fots höjd
(den s. k’. Svedmon). Och i Jönköpings län synes hvarfviga leran
upphöra på 800 fots höjd (mellan Ekesjö och Almesåkra), då deremot
rullstensåsbildning derstädes visar sig ännu på omkring 1000 fots höjd
öfver hafvet (i trakten af Bredesta kyrka och några andra ställen).
Mellan dessa båda gränser, den för glacialleran och den för
åsarna, ligger sålunda ett bälte af ofta flera hundra fot i höjd,
hvarest, efter hittills skedda iakttagelser att döma, detta slags lera
icke finnes för handen. A en annan sida gifva ju dock
rullstensåsarnas närvaro inom detta bälte en vink derom, att hafvet en
gång betäckt äfven dessa landdelar. Huru då förklara denna saknad
af glaciallera derstädes? Man kunde tänka sig, att tvenne orsaker
dertill varit medverkande och att än den ena, än den andra hvar
för sig, än båda tillsammans, på olika trakter gjort sig gällande.
Den ena skulle varit den, att om också icke allestädes sådana
leriga och kalkiga (hufvudsakligen siluriska) berglager här uppe sak-
y) Jemnför dock härmed hvad som i detta fall är yttradt å sid. 139 om
leraflag-ringen vid Wikens by i Hede socken.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
