Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HVARFVIG LERA OCH HVARFVIG MERGEL. 147
för det småningom instigande hafvet eller nedfördes af de
smältande isarnas vatten och jökelbäckarna till en del direkte i hafvets
sköte, så var det naturligt, att det mera kalkhaltiga slammet,
såsom specifikt tyngre än blotta lerslammet, skulle först och i största
mängd sjunka till botten vid eller i närheten af den forna kusten,
men att det, ju längre derifrån, också i ju mindre qvantitet kunde
hållas uppslammadt i vattnet, ehuru inflytelsen af de
strömsättningar, som sannolikt äfven då i hafvet förefunnos, kunnat på
åtskilliga ställen störande l) inverka på en sådan regelbunden af
tyngdlagarna förmedlad afsättning. Då nu också med skäl kan antagas,
att sjelfva morängi*uset, på ju längre afstånd från den forna
siluriska moderklyften, innehållit en allt mindre qvantitet af dennas
söndergrusade spillror, — således mest deraf i sjelfva omedelbara
närheten af denna moderklyft, — så är det lätt förklarligt, hvarföre,
under medverkan af de båda nu antydda omständigheterna i
förening, kalkhalten i denna gamla glacialaflagring företrädesvis skulle
blifva koncentrerad i de norra delarna af nu ifrågavarande område
och derifrån småningom gå i aftagande icke blott söder ut, utan
äfven i de två andra från den forna moderklyften divergerande
direktionerna, ända tills slutligen all kalkhalt var utfälld och endast
lera återstod uppslammad i vattnet. Det är derföre, som strax
vester och sydvest om den gräns, som för mergelns utbredning i
dessa trakter blifvit å kartan uppdragen, ingen kalkhalt kan
upptäckas i hvarfviga leran, annat än undantagsvis högst sparsamt eller
åtminstone till så ringa qvantitet och alltid på så stort djup (20—30
fot under dagen), att den alldeles kan anses undandragen
landtbrukets tillgodogöranden.
Inneliggande skal af Yoldia arctica. Det var inom gränserna
för detta område, som redan under första året af nu pågående
undersökningar det vigtiga fyndet gjordes af den lilla ishafsmusslan
Yoldia arctica. Det första ställe, der skalen af denna lilla mussla
anträffades, var alldeles i närheten af Stockholm vid Djurgårds-
Dalarna, hvarest på 50—60 fots djup under dagen borrhålet visade 5 fot lera
’ under 6 fot kalksten och 29 fot lerskiffer, hvilket erinrar om den redan af
Tilas (se Kongl. Vet. Akad. Handl. 1740) angifna lagerföljden.
Kalkkarbonatbestämmelserna hafva nemligen, såsom ock af kartan synes, visat,
att en kalkrikare mergel stundom kan träffas både söder och vester om en
kalkfattigare. Men detta är endast undantag i smått, ty i stort betraktadt är
den uppställda regeln för kalkhaltens aftagande konstant gällande.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
