Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
152 GLACIALBILDNINGAR.
eller mellan Mjösen och Brevig uti Norge, Mergeln sjelf ligger i
allmänhet temligen djupt och träffas vanligen icke förr, än på öfver
10, ja ofta först på 15—20 fots djup under dagen. Distriktet
sammanflyter i söder och sydost med det efterföljande.
Det Westgöta-Halländska mergeldistriktet. Detta sammanflyter
med det föregående i trakten mellan Wenersborg, Göteborg och
Kongsbacka samt fortlöper derifrån öfver det Halländska kustlandet,
såsom ett mot söder något afsmalnande bälte, ned till
Laholms-bugten och Hallandsås. Men under tiden utsändas åtskilliga
förgreningar mot nordost, bland hvilka den betydligaste är den? som
utbreder sig öfver den egentliga Westgötaslätten mellan Skara,
Lidköping, Wenersborg och Alingsås. De öfriga följa åtskilliga af
de dalgångar, som från kustlandet skära in mer och mindre långt
i de bergiga höglandsbygderna i Elfsborgs län, såsom till exempel
i Wiskans dalgång ända till norr om Borås och uti Ätrans till norr
om Ulricehamn.
Antagligen härrör mergelns kalkhalt äfven inom detta distrikt
hufvudsakligen från förstörda siluriska lager, som utgjort delar af
en på Westgötaslätten utan tvifvel en gång i större sammanhang
utbredd formation, och af hvilken de s. k. Falbygdsbergen,
Kinnekulle samt Halle- och Hunneberg nu äro de sista återstående
qvarlefvorna. Den i södra Halland befintliga glacialmergeln torde dock
till en del äfven hafva en förstörd kritformation att tacka för sin
kalkhalt, hvilket antydes af här och der uti dessa trakters
mergellager anträffade fragmentariska stycken af kritkalk och flinta, bland
annat vid Lis tegelbruk i Stafsinge socken, o. s. v.
I förhållande till distriktets vidsträckthet har ännu endast ett
mindre antal kalkbestämmelser hunnit verkställas. Af dessa visar
det sig, att kalkhalten inom distriktets norra delar, eller på
Westgötaslätten söder invid Kinnekulle och vester invid Falbygdsbergen,
uppgår endast till 2—4 procent *), att den uti Wiskadalens öfre
delar på båda sidor om Borås är omkring 10—12 och i Atradalen
norr och söder om Ulricehamn vid pass 5—7 procent, hvilken
sednare procenthalt ’också har visat sig rådande inom de delar af
Halländska kustlandet, som sträcka sig mellan Göteborg och
Hallandsås.
I dessa trakter träffas mergeln också först på ett djup af 15—20 fot under
dagen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
