Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
162 GLACIALBILDNINGAR.
olika delar af landet, som han hittills medhunnit, har han dock
icke mer än i 4 prof kunnat upptäcka spår af organiskt ursprung1).
Glaciallerans praktiska användning. Glacialleran utgör stundom
i vissa landsorter, åtminstone inom mindre områden, den allmänna
åkerjorden, och detta såväl inom höglandstrakterna, der vanligen
ingen annan leraflagring förekommer, som ock på lägre nivåer i
det fall, att deri der tillfälligtvis träder i dagen. Den är känd under
olika namn på olika trakter och bär t. ex. på Dal namnet Icnaperlera,
på flera ställen i Dalarna namnet sJcärflera. Såsom
jordförbättringsmedel är den kalkhaltiga afarten (hvarfviga mergeln) allmänt
känd och använd i södra, och till en del äfven i Sydvestra Sverige;
i det öfriga landet, t. ex. uti de till Mälaren gränsande länen, är
detta tyvärr ännu på långt när icke händelsen. I praktiskt
hänseende utmärker den sig, både den kalkfria och den kalkhaltiga,
för sin stora användbarhet vid murningar, vid tegeltillverkning,
o. s. v.2).
t) De undersökta profven af glaciallera voro från följande lokaler, nemligen inom
Uppsala län från tegelbruket vid Enköping; inom Westerås län från
Löjtnantstorpet vid Sala stad, från Ramnäs i Ramnäs socken, från Bernshammar i Heds
socken; inom Nyköpings län från Tolfta i Lerbo socken, från Rasbo i
Tunabergs socken, från Åsby i Fors socken, från Näfveqvarn i Tunabergs socken;
inom ’Elfsborgs län från Ulricehamn, från Alhammar i Tverreds socken, från
Brotorp i Lena socken, från Hol i Hols socken, från Torp i Bälinge socken,
från Hjelmared i Alingsås socken, från Ebbarp i Svenljunga socken, från
Syl-tered i Berghems socken; inom Dal från Krokefors i Örs socken, från Årbol i
Ryrs socken, från Liljered i Frändefors socken, från Westergården i Erikstads
socken; inom Skaraborgs län från Margreteberg i Näs socken, från Onsjö i
Larfs socken, från Afsåns stränder i Longs socken; inom Bohus län från
Qville i Qville socken (en Coscinodiscusart samt spongianålar), från Orreberg i
Berffendals socken {spongianålar), från Rådholmen i Bottna socken, från
Qvistrum i Fors socken {spongianålar), från Marieberg vid Uddevalla (en
Orthosira-art); inom Halmstads län från Krontorp i Edsberga socken, från Genevadsån
i Tjärby socken, från Falkenberg; inom Christianstads län från Önesta kyrka.
2) Härvid måste dock, hvad den kalkhaltiga varieteten angår, vederbörlig
uppmärksamhet skänkas deråt, huruvida, utom det i leran normalt och likformigt
fördelade fina kalkslammet, äfven tillfälligtvis smärre bitar eller ett gröfre grus
af silurisk kalksten tillika finnas inneliggande, emedan dessa inblandningar
hafva ett menligt inflytande på teglets godhet. Vid teglets bränning
förvandlas de nemligen till kaustik kalk, som sedan drager fuktighet och kolsyra till
sig ur luften (eller släcker sig), derunder tilltager i volym och såmedelst mer
eller mindre sönderspränger hela tegelstenen. När deremot kalkhalten, som
det vanliga förhållandet är med våra lermerglar, förekommer såsom ett fint,
nära mikroskopiskt kalkslam, jemnt och likformigt fördeladt genom hela
ler-massan, då har erfarenheten lärt, att en sådan inblandning, långt ifrån att
yttra något skadligt inflytande, tvärtom bidrager att göra teglet särdeles fast
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
