Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
HVARFVIG LERA OCH HVARFVIG MERGEL. 163
Marlekelika konkretioner. Inom vissa af hvarfviga mergelns
bäddar träffar man någongång egendomligt formade mindre
utskiljningar eller konkretioner af oregelbunden njurformig eller skifformig
skapnad. De äro kalkrikare och äfven något hårdare än den
mergel 1), i hvilken de ligga inneslutna. Deras storlek är dock
icke betydlig och öfverstiger vanligen icke 0,5—l,o tum. De äro
synbarligen bildade in situ genom en egendomlig kemisk process,
hvarunder kalkhalten hos det omgifvande lermergellagret tvungits
att sammandraga och koncentrera sig företrädesvis omkring vissa
centralpunkter eller centrallinier. Framkallandet af dessa krafter
och det närmare förloppet vid deras verksamhet är väl en gåta,
som ännu väntar på sin fullständiga lösning, men sannolikt har
närvaron af organiska ämnen delvis varit dervid medverkande.
Mera regelbundna konkretioner eller s. k. Marlekor. Om möjligt
ännu gåtlikare äro dessa till sin form mera bestämda och
regelbundna konkretioner; som sedan gammalt här i landet äro kända
under namn af Marlekor eller Mallrickor (Näckebröd). Äfven de
förekomma liggande i glaciallera, dels kalkhaltig (hvarfvig mergel),
dels, men mera sällan, kalkfri (hvarfvig lera). De omtalas redan af
våra äldre Svenska mineraloger i början af 1700-talet och utmärka
sig såväl genom en betydligare storlek, som genom en större mångfald
af former framför de nyss omnämnda. Jag har redan för flera år
tillbaka 2) sökt påpeka några af de mest egendomliga former, under
hvilka de uppträda, samt redogöra för deras inre struktur och
sammansättning. Deraf framgår hufvudsakligen, a) att de bestå af
starkt kalkhaltig, sandblandad lermergel af en mer och mindre
stenhård beskaffenhet, b) att, huru invecklad eller sammansatt den
–––––––
och hållbart, såsom bland andra de välkända produkterna från Slagsta
tegelbruk här vid Stockholm och från det vid Salsta slott i Uppsala län nogsamt
bevittna.
Särdeles användbar för tillverkning af kakelugnar har den vid Uppsala
förekommande lermergeln visat sig, och af densamma afsändas derföre också
många skutlaster till olika trakter inom landet. Hvilken annan lermergel som
helst från annan lokal, om den har samma kalkhalt och samma kemiska och
fysiska beskaffenhet i öfrigt, borde med lika fördel kunna härtill användas.
1) Så t. ex. är halten af kolsyrad kalk- och talkjord hos lermergeln från
Muranbo i Öfver Grans socken af Uppsala län endast omkring 15, då den
deremot hos de inneliggande marlekelika konkretionerna uppgår ända till 83
procent. Likartade konkretioner i lermergeln från Forsgärde i Björklinge socken
i samma län hafva visat en karbonathalt af 79 procent, under det att mergeln
blott har omkring 25 procent.
2) Öfversigt af K. Vet. Akad. Förhandl. 1849, sid. 46-55.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
