Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRÅN TAURUS TILL HIMALAJA.
99
fyrkantiga örhängen, hvilkas tyngd skulle sönderslita hvarje örtipp, derest
de ej genom en kedja med säkerhetshake äfven stode i förening med
och uppbures af hufvudprydnaden, samt bröstprydnader af guld- eller
silfverplåt i flera särskilda stycken, bland hvilka det förnämsta har
formen af en månguddig stjerna; kronan på verket, nyttjad af unga flickor,
är ett slags barett, med derifrån nedhängande glitter i oändlighet.
Det vore emellertid ett misstag att tro, det en på detta sätt utstyrd
skönhet i minsta mån förefaller sin manliga omgifning löjlig. Det är
tvärt pm i detta skick hon helst ses af vare sig älskare eller make, i
hvilkas öron ingen musik kan ljuda skönare, än det rasslande och
klapprande ljud, som åstadkommes af hvarje hennes rörelse. För öfrigt
följer denna ståt så troget som möjligt sin ägarinna, ty hon bär den
äfven under nattens sömn.
Mindre aptitväckande torde våra läsarinnor till äfventyrs finna, hvad
vi hafva att förmäla om turkmenernas kokkonst och gästabudsväsende.
Älsklingsrätten är schuruh, en soppa på get- och fårkött, med tillsats
af salt, peppar och sönderskurna pumpor; den kokas i stora kittlar och
anses för en kalasmat, om hvilken grannqvinnorna aldrig få nys, utan
att genast vara till hands, för att doppa sina skedar deri. Vid dylika
tillfällen är en och annan ofrivillig värdinna tillmötesgående nog, att
på köttbitar upphemta det flott, som samlat sig vid kittelns kanter och
dermed undfägna de s|elfbjudna gästerna. Det öfriga köttet skiljes
från ben och innanmäte, saltas och ätes sedan stekt eller kokt; tarmarna,
just ej omsorgsfullt rengjorda och helt lätt halstrade, äro läckerbitar för
barnen, hvilka mumsa på dem så lång dagen är. Läckerheter för de
äldre äro bröd med lök, ett slags tunn välling och vid utomordentliga
tillfällen pastejer och annat bakverk; för öfrigt saknas naturligtvis pilav
(fårkött med ris) hos turkmenerna lika litet, som hos de flesta öfriga
muhammedanska folkslag; äfven sur grädde, bönor, meloner och pumpor
.äro omtyckta rätter.
Huru enkel denna kost än må tyckas, finnas dock tider, då äfven
i deri inskränkningar kunna förekomma. Lifvet inom den trånga oasen,
på alla sidor omgifven af omätliga öknar, är ej allenast icke ett
öfver-flödets och yppighetens, det kan vara och är äfven litet emellan ett
nödens. Ofta taga lifsmedlen slut för hela stammar på en gång, och
alla hungra då, menniskor såväl som djur, i synnerhet hästarna, hvilka
magra förfärligt. Vid sådana tillfällen komma ofta gamla, förlegade och
mindre välluktande hudar till heders, i det de utan vidare stekas på
glöd och uppätas. Lyckas turkmenerna efter längre fastetid åter komma
öfver proviant, slå de vanligen öfver till motsatt ytterlighet och blifva
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>