- Project Runeberg -  Qvinnan bland skilda folk /
203

(1881) [MARC] Author: Amand von Schweiger-Lerchenfeld Translator: Axel Gabriel Engberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

KINA.

203

är det dock att förmoda, att en flicka med fötter, sådana de skänkts
henne af naturen, aldrig i sina landsmäns ögon kan gå och gälla för
någon fulländad skönhet.

De rika kinesernas fruntimmer omgifvas med största möjliga lyx,
och något hvar, som vare sig i samlingar eller på ort och ställe gjort
bekantskap med de präktiga tyger, rika guldbroderier, otaliga
bijouterier och småsaker af gummilacka, sköldpadd, porslin, elfenben,
perlemor, guld- och silfverfiligransarbete med mera, som för sådant ändamål
användas, måste medgifva, att våra europeiska fruntimmer i detta fall
kunna hafva skäl till någon liten afund mot sina systrar i den fjärran
östern. Också har mången till toaletten eller ateniennen hörande detalj
hittat väg från de kinesiska budoarerna till de vesterländska. Vi påpeka
för tillfället blott de ojämnförliga filigransbuketterna, hvilka i skönhet
och luftighet, snart sagdt, kunna mäta sig med verkliga blommor och 1
stället för emalj äro inlagda med fina, blåa, fjädrar, samt de såsom
bihang till solfjädern nyttjade elfenbenskulorna af nästan underbart arbete,
inneslutna, ända till ett dussin, den ena inuti den andra.

Hvad beträffar kinesiskornas karaktär, torde ett fullt ojäfvigt
om-dömme derom vara svårt att uppleta. Någon ledning i detta afseende
gifva emellertid de bland folket gängse ordspråk, hvilka hafva afseende
på qvinnan, hennes egenskaper eller vanor. Några af dessa återgifva
vi för den skull här. Så heter det till exempel: "Sin hustru måste man
höra, men ej tro." "Qvinnans själ är qvicksilfver, men hennes hjerta
vax." "Då män äro tillsammans, lyssna de till hvarandra; qvinnorna
se på hvarandra." "Den räddaste flicka har mod nog till förtal."
"För-vetna qvinnor slå gerna ned ögonen, för att låta betrakta sig." — Nästan
starkt, ja, för hela könet sårande, är följande: "Mannens konst är att
vara dygdig och qvinnans dygd är att gifva tappt i denna konst."
Denna sats medgifver likväl på originalspråket äfven en annan tydning>
enligt hvilken den blott skulle gå ut på en, ehuru haltande, ordlek.

Rättast torde väl äfven här vid lag vara att tillämpa det gamla
språket: "Homo sum; humani nihil a me alienum puto — den kinesiska
qvinnan är, hon, som andra, en mensklig varelse, med en sådans både
dygder och fel. Några resande kunna ej nog prisa det goda lynne
och den förnöjsamhet, de mött hos qvinnorna af lägre stånd, således
de så godt som enda representanter af könet, hvilka i Kina kunna göras
till föremål för iakttagelse. Dock skola de vara i hög grad pratsamma.
Att de lida af en ohjelplig nyfikenhet, kan möjligen vara förtal, liksom
fallet säges vara med samma anklagelse, riktad mot könet i dess helhet.
De tryckande förhållanden, under hvilka massan af folket här slafvar,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:46:17 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/qvinfolk/0207.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free