Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
230
DET MODERNA JAPAN.
låtandet motiveras för öfrigt uttryckligen dermed, att gift qvinna, èå
länge initiativet till skilsmessa varit henne förmenadt, saknat ali möjlighet
till nytt äktenskap, "hvarigenom kränkes den rätt till personlig frihet,
som tillkommer hvarje statens medlem". Säkert är, att denna den
japanska regeringens åtgärd afgifver ett hedrande vittnesbörd om dess
sträfvanden i humanitetens tjenst, på samma gång den satt en gräns
för den råa godtycklighet, med hvilken mannen, vid ådagalagd eller
blott förmodad otrohet från hustruns sida, kunde behandla denna.
Naturligtvis äro alla dessa framsteg en följd af bekantskapen med
europeiska seder och lagar samt den europeiska civilisationens höga
begrepp om äktenskap och familjelif. Vederbörande hafva emellertid på
samma gång ganska väl insett, att en förändring af gamla tänkesätt
och vanor ensamt på lagstiftningens väg ej med någon fullständighet
låter sig genomföra, utan att det äfven gäller att småningom göra den
stora massan förtrolig med de nya ideerna och, framför allt, genom
uppfostran höja qvinnan till en ståndpunkt, der hon i andligt afseende
är mannens jämnlike.
Medan tillförene hvarje japan ansett oskickligt att offentligen visa
sig i sällskap med sin hustru, har man numera, åtminstone hvad
beträffar de högre stånden, i grund brutit med denna fördom. Flickskolor
hafva så godt som vuxit upp ur jorden, något, hvarpå det redan
der-förut högt stående undervisningsväsendet ej litet vunnit. Den
undervisning, flickorna dittills åtnjutit, hade varit allt för ofullständig. Till
förklaring af hvad vi dermed mena, måste vi emellertid göra en liten
afvikelse från vårt ämne. Det gamla japanska skrifalfabetet utträngdes
tidigt af det kinesiska, som på ett egendomligt sätt lämpats till det
japanska språket. En lärd af juto-sekten, vid namn Kibiko, hade bland
de otaliga kinesiska ljudtecknen utvalt vissa till återgifvande af
japanskans fyratioåtta grundljud, och det sålunda uppkomna alfabetet
kallas-katakana samt begagnas uteslutande vid tryckning af strängt
vetenskapliga och religiösa eller öfver hufvud sådana arbeten, hvilka äro af
allvarligt innehåll. Senare utvecklades ur den kinesiska skrifstilen
äfvenledes en dylik för japanska språket, det så kallade hirakana, såsom
hvars framställare anses bonsen Kokai och som kommer till användning
vid verk af mera profant slag, såsom lyriska dikter, romaner och
komedier. Hirakana är till följd häraf den bland folket allmänt gängse
skriften, en uppgift, som bör förstås efter ordalydelsen, då hvarje japan,
med få undantag, kan både skrifva och läsa. Det har äfven varit
uteslutande i hirakana, qvinnorna ända till senaste tid undervisats, hvilket
haft till följd, att de ej kunnat taga del af den mera vetenskapliga litte-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
