- Project Runeberg -  Qvinnan bland skilda folk /
277

(1881) [MARC] Author: Amand von Schweiger-Lerchenfeld Translator: Axel Gabriel Engberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

BLAND SÖDERHAFSFOLKEN.

277

ögonen små oeh stickande svarta, munnen öfverdrifvit utvecklad och
-öronen utstående. Det sträfva håret är tjockt liksom skäggväxten hos
männen, hvilkas kropp äfven i öfrigt är starkt hårbevuxen.

Våra meddelanden om de australiska qvinnorna kunna naturligtvis
endast afse företeelser, hvilka på något sätt belysa folkets moraliska
-och intellektuella egenskaper, och på dylika är tillgången ringa. Säkert
är, att familjeväsendet befinner sig i sin linda. Månggiftet, utan hvarje
inskränkning för någondera könet, är allmänt rådande. Qvinnan,
hvilken, enligt dessa vildars åsigt, saknar själ, intager den tänkbart lägsta
ställning och behandlas derefter; äktenskapet kan näppeligen göra
anspråk på detta namn, då det föregås hvarken af någon trolofnings- eller
vigningsakt. Vid frieriet är det oftast blott den fysiska styrkan hos
mannen, som gifver utslaget, i det han helt enkelt röfvar sin utkorade
och, i händelse han derför tages för hufvudet, åberopar den gjorda
gerningen. Sällsamt är bruket att på hvarje nygift qvinna afbita ett
stycke af venstra lillfingret, ett åtagande, som tillkommer någon af
hennes mans förutvarande hustrur. • Något skäl till detta förfarande kunna
australierna ej uppgifva, lika litet som de kunna förmås till någon
förklaring öfver flera andra bland dem öfliga symboliska handlingar eller
Öfver betydelsen af deras oformliga gudabilder.

Lika illa, som qvinnorna af männen, behandlas i allmänhet barnen
af föräldrarna, ehuru, som vi nämnt, hedrande undantag finnas. Så
snart barnen kunna gå, lemnas de helt och hållet åt sig sjelfva. Senare
företagas med dem en del operationer, såsom tandutslagningen och
målningen af deras kropp, äfvensom man gifver dem namn, hvilket
senare ombytes på olika tider. Så få flickorna ett nytt efter sitt tionde
år och de gifta qvinnorna förändra sitt tre gånger under lifstiden; ett
motsvarande förhållande äger rum med det manliga könet.
Tschirin-tschiri eller tandutslagningsceremonien företages med såväl flickor som
gossar af fyllda åtta års ålder cch består deri, att de båda öfra
framtänderna utdrifvas medelst stötar af en träkil, hvilket, då barnens
tandfällning nyss försiggått, ej förorsakar dem någon större smärta. Patienten
måste under de närmaste dagarna efter operationen taga sig till vara
för att få se någon menniska på ryggen, emedan i annan händelse,
enligt den rådande vidskepliga öfvertygelsen, hans mun växer igen.

Toaletten torde ej välla australiskorna så särdeles stora bekymmer,
enär de flesta af dem gå fullkomligt nakna, något, som knappast bör
förvåna, då man känner båda könens obekantskap med en känsla
sådan som blygseln. Qvinnorna äro emellertid fåfänga nog att
underkasta sig den smärtsamma tatueringen, liksom de af samma orsak ej

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:46:17 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/qvinfolk/0281.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free