Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
454
DB ROMANSKA QVINNORNA. r 454
qvinnan är i sjelfva verket en drottning och såsom sådan värdig den
Balzacska komplimangen: Hennes höghet qvinnan! Och efter det hon
sålunda utträdt i verlden, kan hon väl återställa någon bråkdel af alla
de galanterier, hon fått mottaga, men det är då -— allmosor blott åt de
underlydande. Hyllningar och rökverk behöfver hon för öfrigt ej heller
i det följande sakna, om man drager sig till minnes det faktum, att det
i Frankrike är qvinnan, som har makten och väl äfven — regerar.
* „ *
Öfvergången från den franska till den italienska qvinnan, med
hvilken senare vi nu hafva att sysselsätta oss, är hvarken i etnografiskt
eller geografiskt afseende oförmedlad. Den, som blott följer
Medelhafs-kusten, från Liguriens littorale till det lefnadsglada och soliga södra
Frankrike, skall knappt kunna märka, att skådeplatsen förändrats. Detta
gäller emellertid blott gränsdistrikten. En annan verld är den, af hvilken
vi omgifvas vid vårt inträde i de första stora städerna i Italien. Hvarken
de modernt sociala företeelserna eller de fakta, dem historien meddelar
oss, medgifva här någon jämnförelse mellan italienskt och franskt
qvinno-lif. I historiskt afseende intressant är den iakttagelsen, att här, i
hesperidernas soliga land, hemmet för en konstnärsverksamhet utan like,
det paradis, der naturens skönhet i förening med invånarnas lyckliga
lynne innebär idel uppfordringar till ett idealt lif—qvinnan af ålder på
det sociala området haft så godt som ingen kallelse att fylla. Vi möta
— undantagandes vid ett och annat af de små furstehofven — ingen
enda qvinlig gestalt, som på något sätt afgörande ingripit i folkets och
landets öde. Företeelser, sådana som Bartolomei-nattens dystra
mediceiska eller den blott allt för bekanta Lucrezia Borgia eller Beatrice
Cenci, utvisa, hurusom dö italienskor, hvilka haft makten i sin hand,
användt denna, ej till att uppbygga, utan till att förstöra. Man har
påstått, att nationens århundraden igenom fortsatta splittring i små stater
bure skulden för denna, i de vesterländska kulturfolkens historia eljest
osedda företeelse, och detta påstående må på sitt sätt vara berättigadt,,
men kan alltid bemötas med den anmärkning, att den fordom rådande
partikularismen inom stat och folk fördelaktigt inverkat på åtskilliga sidor
af det sociala lifvet och för den skull ej bort omöjliggöra framträdandet
äfven af imponerande qvinnogestalter.
Italien är emellertid rikt på ädla qvinnor, de der under vissa
tidehvarf varit kulturlifvets, om än ej bärarinnor, dock ideala medelpunkter.
Man ihågkomme blott skaldehofvet i Ferrara saint Delle’ Roverernas
kärleksförklarade lif i det däjliga Pesaro. Det var i denna slägts nu
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
