Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
456
DE RO MA N SKA Q VI NN O R NA.
landsmaninnors talträngdhet, håller han också före, att "två qvinnor och
en gås äro så godt som ett helt torg". Den, som ej kan föreställa sig
en italiensk älskare under annan form, än den typiska, med den vekt
ljudande mandolinen i händer, clen skall måhända med någon
förvåning erfara, att dessa fingrar duga till annat, än blotta knäppar på
strängarna; ett ordspråk säger nämnligen: "Donne, asini e noci vogliono le
mani atroci" — "Nöt, åsna och qvinna böra hårda händer finna." Så
väl, som någon annan dödlig, vet vår italienare, att kärleken tarfvar sina
offer och ger derför det rådet: " Chi non lia danar i, non faccia alf
amore ’ — "Den, som ej har pengar, bör låta kärleken fara." Ja, han
förstiger sig ända till clet djerfva påståendet, att "allting kommer från
Gud, så när som på qvinnan". Med hån utbrister han om de
giftaslystna flickorna: "De hafva knappt hunnit födas och redan se vi dem
gifta", men skonar ej heller den äkta mannen, om hvilken clet helt
lakoniskt heter: "Gift man — fågel i buren". Har emellertid skämtarens
egen timme slagit, så är han undergifven och beredd på allt, ty "vid
hästköp och giftas bör du sluta ögonen till och anbefalla dig åt himmelen".
Och så kommer äktenskapet med sina vedervärdigheter, ty "qvinnorna
äro sjuka — tretton månader af året" och "då kärleken gått, är det
eländet som kommer", och så vidare.
På clet stora hela var och är italienskan, i hvilken del af landet hon
än må hafva sett dagen, af öfvervägande passiv natur. En modern
italiensk flicka är den mest uppoffrande varelse i verlden. I allmänhet
af ett temligen jämnt sinnelag, är hon stark i känslan, utan att denna
egenskap förhöjes genom makten af något sedlighetens inflytande. Hon
är helt och hållet clen ögonblickliga ingifvelsens barn. Sin
egentliga styrka har hon i reflektionen, och hennes tankeverlds alla trådar
sammanlöpa i hennes hjerta, hvars port ögonblickligen upplåtes för det
magiska ordet "Amore’. Hvad man hos henne framför allt saknar, är
det ytterligheternas välde, som hos andra sydländskor plägar vara så
bestämmande för den qvinliga karaktären. Energi är något för henne
nästan lika så främmande, som clen moraliska kraften att försaka. Det
kan derför knappast väcka vår förvåning, att Italiens historia, såsom vi
redan påpekat, är så fattig på heroiska, liksom fromt milda gestalter.
Italien har hvarken frambragt någon Jeanne d’Arc eller någon Elisabet
af Thüringen; dess skönheter voro allt för känsliga för kronans tryck
och lifvet syntes dem allt för skönt att bortkasta för en tragisk
sjelf-uppoffrings skull. Den solklara himmel, som meddelat italienskans
fantasi något af sin egen eld, förslappar på samma gång de fjedrar, hvilka
skulle drifva henne till sjelfständighetens mål. Passiviteten i hennes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
