Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DE GERMANSKA QVINNORNA.
497
manhängande i hans ingifvelser, hans lidelsefullhet i kärlek och hat;
qvinligt det behagliga och smidiga i de former, hans lefnadssätt
antager, det intagande i hans umgängessätt, det behag han finner i gladt,
men resultatlöst samspråk, den konversationens konst, med ett ord, i
hvilken han är mästare; qvinlig hans smak för små och ytliga skönheter
hos tingen . . . Germanen, deremot, är manlig i sin tröghet och
tung-roddhet, sin större andliga och fysiska senfärdighet, sin djupare
uppfattning af lifvet, sin vakna pligttrohet, sin orubblighet i känsla och
öfvertygelse, sitt ringa sinne för yttre prydlighet, sitt stela umgängessätt
och sitt föga utvecklade sinne för
harmlöst prat." ... Germanen är
pessimist, svärmisk och idealist, romanen
optimist, positiv och materialist. De
nu påpekade motsatserna låta
naturligtvis äfven hänföra sig till rent
fysiska moment, skilnad i benbyggnad
och muskulatur, med mera.
Påfallande är ock, att de
germanska folken: skandinaver, holländare,
engelsmän och tyskar (eller germaner
i inskränkt mening) för hvarandra hysa
liten eller alis ingen sympati, men
deremot hylla sig till romanismen,
särskildt den franska; äfven i hjertat på
den vildaste "fransoshatare" döljer sig
något, liknande intresse i ett eller
annat afseende för dem, han förföljer.
I synnerhet äro svenskar, danskar och
holländare entusiastiskt tillgifna
fransmännen, medan de ingalunda svärma
för de stambeslägtade tyskarna. Denna iakttagelse finner sin naturliga
förklaring i nyss anförda psykologiska motsatser.
Det vore för öfrigt en villfarelse, att förneka tillvaron af sådana
motsatser äfven i skötet af germanismen sjelf. Vi möta dem, för att
nu ej fästa oss vid dess särskilda gruppers förhållanden till hvarandra,
till och med inom en och samma grupp, såsom fallet exempelvis är
med skandinaverna. Sålunda är svensken*, så nordbo han är, glad
och rörlig, en vän af lefnadslust och sång. Han njuter sin tillvaro på
Norsk qvinna från Tromsö.
* De misstag, författaren i denna afdelning här och der kan begå, hafva fått qvarstå, då
äfven de torde vara af ett visst intresse för svenska läsare. Öfvers, anm.
32
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
