Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DE GERMANSKA Q VINNORNA.
499
tyder än i dag på fornskandinaviskt väsen, liksom öfver hufvud hos
nordskandinaverna den gamla gudaverlden ännu ej helt och hållet tillhör
•en öfvervunnen ståndpunkt. Härtill sälla sig fördommar och öfvertro
samt ej minst vissa grofheter i förhållandet könen emellan, de der
till och med inom symboliken fått sitt oförtäckta uttryck. Så törs till
’exempel ingen nordsvensk brud till häst begifva sig till kyrkan, emedan det
i sådant fall går henne illa. Brudgummen håller, såsom kännetecknande
.sin nu vidtagande husliga värdighet, i ena handen en piska, den han
ej en gång vid altaret bortlägger. Barbariskt är äfven att, som här,
så framt brudens oförvitlighet ej är höjd öfver hvarje tvifvel, lägga
denna omständighet i dagen, genom att förvägra henne den af
konstgjorda blommor förfärdigade brudkronan, som får bäras blott af
oförvitliga, jungfruliga brudar. En sådan utmärkelse faller sig för öfrigt
temligen dyr, ty ett svenskt "kronbröllop" går ej af för mindre än
åtta tusen kronor; till och med för de i kyrkorna enkom för detta
ändamål förvarade brudkronorna måste en ganska hög afgift erläggas,
så att bruden vid bristande penningtillgång måste försaka detta sitt
dygdebevis.
En svensk brud är den mest pompöst-smaklösa företeelse, man
kan tänka sig. Om någonstädes i verlden talesättet "grann, som en
bondbrud" har sin tillämplighet, så är det i norra Skandinavien. Ofta
måste alla socknens familjer plundras för flickans utstyrande med
behörig ståt, och hvad man härvid får tag i, påhänges henne derefter:
i håret, kring halsen, på armar och händer, men i synnerhet vid hennes
sidenlifstycke. Brudens midja omslutes vanligen af en med
silfver-berlocker behängd gördel och i den ena af sina skor gömmer hon en
silfverring, underpanten på blifvande rikedom. Denna ring tillfaller
senare på qvällen, vid brudens "sängledning", den gosse, som kommit
i åtnjutande af äran att få afdraga hennes skor.
Nyssnämnda ceremoni tarfvar några ord för sig. Den vidtager
efter måltiden och dansen, sedan man "offrat åt presten" och "burit
brudgummen rundt". Dess första afdelning utgöres af strider om
brudparet mellan de gifta och ogifta. Flickorna slå en tät ring kring bruden
och afvärja hustrurnas försök att bemäktiga sig henne, och likaså
försvara ynglingarna brudgummen mot de gifta männens bemödanden i
samma väg. Striden slutar naturligtvis med de giftas seger, och i det
ögonblick, den vunnits, flyr det sålunda eröfrade paret in i sofrummet
med den ståtliga brudsängen. Kort derefter uppslås dörrarna till detta
och in stormar hela skaran af gäster, under musik och stojande glädje,
för att här, såsom en sista välfägnad, mottaga ett glas vin (konjak före-
32*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
