Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
348 QVINNAN.
som förblifva ogifta eller som icke mera ega en man som
försörjer dem, de måste väl sörja för sig sjelfva, tänka för
sig sjelfva. Denna tvåfaldiga nödvändighet afgör med ens
frågan och utstakar tydligt för oss qvinnans rättigheter i fråga
om industriela och fria yrken. Hvilka äro dessa rättigheter?
Att liksom männen vara berättigade dertill, i mån af
arbetsförmåga.
Att liksom männen erhålla betalning, motsvarande
arbetet.
Vi vilja nu göra en jemförelse emellan qvinnans och
mannens lott härvidlag, och må rättvisan sedan döma.
Vi vilja då först tala om arbeterskornas ]) klass,
arbeta-renas hustrur och döttrar.
Inom trenne stora fabriksgrenar utföras nästan alla
samfäldta arbeten af qvinnor: inom bomullsberedningen,
silkesberedningen och ullhandteringen. I den första
tillverkningen äro endast två slags beredningar farliga:
bomullens piskande och tygets appretering 2). Piskandet rifver
upp ett ohyggligt, tjockt och skadligt dam och medför
den förfärliga lungsjukdom som på det kraftiga
verkstadsspråket kallas bomullstvinsot. Bomullen piskas nästan
uteslutande af qvinnor. Appretering af tyger fordrar en
så hög temperatur, att nästan aldrig någon arbetare kan
uthärda den sedan han uppnått tjugufem eller högst tretio
år. Man använder härtill nästan uteslutande qvinnor. Vid
ullberedningen finnes egentligen ingen annan verklig fara
än vid kardningen. Vid ullkardning användas endast
qvinnor. Vid silkesberedningen förekomma tvenne mördande
’) Anmärkningsvärda förbättringar hafva blifvit genomförda inom
fabrikerna sedan denna bok först utkom. Hrr Beaudrillart, Jules Simon och
Louis Reybaud hafva, uti en följd af utmärkta skrifter, hållit i dagen
dessa förbättringar, och deras arbeten äro i hvarje allvarligt tänkande mans
händer. Vi hafva likväl låtit den tafla vi skildrade 1847 qvarstå; först och
främst emedan den ännu mångenstädes är sanningsenlig, om icke
fullständigt så som den då var, och sedan derföre att ingenting verksammare
bidrager till framåtskridandets fortgång än ett högt erkännande af fulländade
framsteg.
u) Tableau de Vetat physique et moral des ouvriers, par M. Villermé,
de 1’Institut t. I, p. 12; t. IT, P; 208.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
