Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
QVINNAN OCH YRKESUNDEKYISNINGEN. 349
sysselsättningar1): silkeshasplingen och kardningen af
filo-sellsilket. Dessa båda sysselsättningar anförtros åt
qvinnor. Somliga nödgas under sjelfva rötmånaden sitta hela
dagen om, vid en kokande kittel, tvungna att
oupphörligen doppa fingrarna i det heta vattnet för att olerur
upptaga cocongerna. De inandas under denna
sysselsättning alla de ruttnade krysalidernas inficierande
ut-dunstning och angripas slutligen af rötfeber och
blod-kräkningar. Unga flickor, för det mesta från Cevennerna,
komma från sin bergstrakt rödkindade och starka, med
blomstrande helsa, med friska krafter, och efter några
månaders förlopp duka de under för lugntuberkler2).
Bland åtta sjuka af dem räknar man vanligen sex
lugn-sigtiga.
Men allt är icke sagdt härmed. Bland alla dessa
mördande sysselsättningar finnes det icke en enda som gifver
arbeterskan en förtjenst, tillräcklig för hennes lifs
uppehälle. Bomullsarbeterskorna förtjena omkring sexton till
aderton sous om dagen; ullarbeterskorna tjugu a tjugufem
sous, och de som arbeta silket förtjena från femton till
tjugu sous. Visserligen äro arbetarens lidanden svåra; han
nödgas mången gång inom några månaders tid offra flera
års helsa och krafter, men han förtjenar åtminstone sitt
bröd. En silkesarbetare kan förtjena två a tre francs om
dagen. Men arbeterskan högst aderton sous! Om
åtminstone hon vore säker om att dagligen under hela året
förtjena denna usla dagspenning! Men året innehåller icke
mer än trehundra arbetsdagar; således afgår en femtedel
af hennes årsförtjenst. Om hon åtminstone för dessa
trehundra dagar finge sin fulla betalning! Men så är det icke
alltid, fabrikerna bero af konjunkturerna, de äro
underkastade detaljbesparingar. Och hvilka drabbar väl sådana
inskränkningar hårdast? Alltid de sämst aflönade, qvin-
’) Tableau de Vetat physique et moral des ouvriers, par M. Villermé, de
1’Institut, t. II, p. 217.
a) Villermé, t. II, p. 232. Topographie de la ville de Nimes, rapporter
från hr Chabanon, öfverläkare vid hospitalet i Uzés.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
