Note: This work was first published in 1956, less than 70 years ago. John Schröder died in 1998, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. Frekvens och våglängd - Sambandet våglängd—frekvens - Kiloperioder och megaperioder per sekund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Antenn
Fig. 405. 1 en mottagareantenn alstrar de in-
fallande radiovågorna en växelström, dvs, en
ström som ständigt ändrar riktning. Ett våg-
berg ger en ström i en riktning, en vågdal en
ström i motsatt riktning.
kärlek våglängden för att beskriva de ut-
sända radiovågorna. Numera har man mer
och mer gått in för att använda begreppet
frekvens för samma sak.
Orsaken härtill är följande: när radio-
vågorna från en sändare når mottagaran-
tennen ger de i denna upphov till en ström,
som växlar riktning i takt med vågorna
som passerar antennen. Ett vågberg ger en
ström i en viss riktning, en vågdal ger en
ström i motsatt riktning, det uppstår en
växelström i antennen. (Se fig. 405.) Den-
na växelström i antennen får givetvis sam-
ma frekvens som den frekvens radiovågor-
na har. Det är denna växelström som man
förstärker upp i mottagaren. Och när man
sysslar med de anordningar som ingår i
radiomottagare har man inte längre någon
nytta av begreppet våglängd; det är fre-
kvensen hos den växelström som man er-
håller från antennen som är av betydelse
i olika avseenden och inte våglängden hos
de radiovågor som har gett upphov till
denna ström. (När man sysslar med anten-
ner är det däremot praktiskt att använda
sig av våglängden, det är nämligen våg-
längden som bestämmer dimensionerna hos
antennen.)
Kiloperioder och megaperiode-
per sekund
Våglängden på radiovågor brukar man an-
ge i meter. Radiovågornas frekvens räknas
däremot i perioder per sekund. Eftersom
radiovågorna har så hög frekvens har man
också infört måttenheten kiloperioder per
sekund, varvid man med en kiloperiod per
sekund avser 1 000 perioder per sekund.
(Jämför enheterna kilogram=1 000 gram,
kilometer=1 000 meter.)
Exempel: 1,45 kiloperioder per se-
kund=1 450 perioder per sekund, 0,15
kiloperioder per sekund= 150 perioder
per sekund, 174 kiloperioder per se-
kund= 174 000 perioder per sekund etc.
För ännu högre frekvenser brukar man
använda enheten megaperioder per sekund.
1 megaperiod=1 000 kiloperioder per se-
kund= 1000 000 perioder per sekund, 15
megaperioder per sekund betecknar alltså
15 000 kiloperioder per sekund eller
15 000 000 perioder per sekund.
Räkneregler för omvandling från våg-
längd till frekvens:
Frekvensen
)
= 300 000: våglängden i
1 kHz
meter
Frekvensen
J= 300: våglängden i me-
! MHz
ter
Våglängden
= 300 000: frekvensen i
i meter
kHz
Våglängden
}
= 300: frekvensen i
i meter
MHz
Frekvens Våglängd
30 kHz 10000 meter
100 kHz 3000 meter
300 kHz 1000 meter
1 MHz 300 meter
3 MHz 100 meter
10 MHz 30 meter
30 MHz 10 meter
100 MHz 3 meter
300 MHz 1 meter
32
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
