Note: This work was first published in 1956, less than 70 years ago. John Schröder died in 1998, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 7. Att beräkna och linda spolar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kondensator än att tillverka en variabel
induktans, och därför avstämmer man i
allmänhet en avstämningskrets genom att
variera kapacitansen i en i kretsen ingåen-
de vridkondensator.
Nu är avstämningskondensatorerna stan-
dardiserade i ett rätt litet antal olika hu-
vudtyper. På lång- och mellanvåg använ-
der man oftast vridkondensatorer, med
vars hjälp man kan variera kapacitansen
(inklusive läckkapacitanser!) i kretsen
från ca 50 pF upp till det tiodubbla värdet,
ca 450-500 pF. På kortvåg användes ofta
vridkondensatorer, som, när de vrides från
minimum till maximum, ger kapacitanser
från 50 pF och upp till 250-350 pF. 1 de
fall man vill ha s.k. bandspridning på
kortvåg tar man ofta till mindre vridkon-
densatorer, som ger kapacitanser mellan
30 och 80 å 100 pF.
För att nu med de nyss angivna värdena
på den variabla kondensatorn få fram en
resonanskrets som täcker långvågsområdet
(150-450 MHz) måste man ha en induk-
tansspole med en induktans av ca 2,2 mH,
förutsatt att man - som vanligen är fallet
- har en variabel vridkondensator 50-
450 pF för avstämningen. Med samma vrid-
kondensator måste man ha en induktans-
spole med induktansen ca 200 uH för mel-
lanvågsområdet (0,5-1,5 MHz).
1 detta sammanhang är det kanske skäl
i att med ett par ord beröra hur man kan
beräkna resonansfrekvensen i en avstämd
krets. Denna beräkning kan man enkelt
göra med utnyttjande av nomogrammet i
fig. 701. Tillvägagångssättet är följande:
sök upp på den vänstra »stomlinjen» i no-
mogrammet (vänstra vertikala linjen gra-
derad i induktansvärden) den punkt som
svarar mot det induktansvärde som induk-
tansspolen i den avstämda kretsen har. Sök
sedan på stomlinjen längst till höger (gra-
derad i kapacitansvärden) upp motsvaran-
de punkt för det kapacitansvärde som kon-
densatorn i den avstämda kretsen har. Dra
sedan en rät linje mellan de båda punk-
terna. Där denna räta linje skär den mit-
tersta stomlinjen kan man nu avläsa kret-
sens resonansfrekvens. 1 nomogrammet i
fig. 701 är som exempel linjer dragna
mellan punkterna för 2,2 mH och 500 resp
50 pF samt mellan 200 M och 500 resp.
50 pF. Som synes erhålles resonansfrekven-
serna 150, 470, 500 samt 1 600 kHz i de
fyra fallen. Av nomogrammet kan man som
synes lätt avläsa hur resonansfrekvensen
ändras när kapacitansen ändras. Lättast
ser man sambandet om man har en genom-
skinlig linjal, som man lägger mellan res-
pektive punkter på de två yttre stomlin-
jerna och sedan avläser frekvensen under
linjalens kant på den mittersta stomlinjen.
Man kan också åskådliggöra detta sam-
band med en kurva, och i fig. 702-703 visas
hur resonansfrekvensen ändras i en motta-
gare för långvåg och mellanvåg när kapa-
citansen ändras från 50 till 500 pF, dvs.
när vridkondensatorn vrides från minimum
kapacitans till maximum kapacitans.
De visade kurvorna gäller för vissa vär-
den på induktansen i resonanskretsens in-
duktansspole (2,2 mH resp. 200 pH).
Om nu i stället kapacitansen i kretsen
är konstant under det att induktansen änd-
ras kommer resonansfrekvensen att ändras
så som antydes i kurvorna i fig. 704. Här
återges ett antal kurvor för kapacitanser
mellan 50 pF och 500 pF. Av kurvorna fram-
går att för en fyrdubbling av induktansen
inträder en halvering av resonansfrekven-
sen, och en nio gånger högre induktans med-
för en sänkning av resonansfrekvensen till
en tredjedel. Man säger att resonansfre-
kvensen är omvänt proportionell mot roten
ur induktansen. Samma sak gäller f.ö. också
beträffande kapacitansen: en fyrdubblad
kapacitans medför en halvering av reso-
nansfrekvensen etc. Detta framgår ju ock-
så dels av nomogrammet i fig. 701 och dels
av kurvorna i fig. 702 och 703.
Det i det föregående återgivna nomo-
56
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
