Note: This work was first published in 1956, less than 70 years ago. John Schröder died in 1998, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 11. Att förstärka signaler - Pentoder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
r3
RO° L
Vg —va
Fig. 1106. Genom att i elektronröreis anod-
krets lägga in ett 1j1astningsmotstånd, R.,
kommer anodströmmen att passera detta, var-
’id spänningsändringar, v. 1 , uppstår över anod-
motståndet. Spänningsförstärkning uppstår ge-
nom att utgångsspänningen v. är större än in-
gångsspänningen V.
strömmen av elektroner mot anoden ökas.
På detta sätt kan man alltså styra elektron-
strömmen genom att föra på olika förspän-
ning på gallret, därav namnet styrgaller.
Förloppet liknar det som inträffar när
man vrider på en vattenledningskran, man
kan reglera vattenströmmen genom att vri-
da på kranen, man kan exempelvis helt
strypa vattenströmmen genom att stänga
kranen. Vattenströmmen motsvarar då
elektronströmmen och vattentrycket svarar
mot anodspänningen. Gallerförspänningen
motsvaras i den mekaniska analogien av
vattenkranens läge och ändringarna i gal-
lerförspänningen av vridningar på kranen.
Genom att man nu i anodkretsen kopp-
lar in ett s.k. belastningsmotstånd, genom
vilket den av styrgallerspänningen styrda
anodströmmen måste passera, får man
Över detta motstånd ett spänningsfall, som
varierar med strömmens styrka (Ohms
lag!). Man får sålunda över belastnings-
motståndet en varierande spänning, som
utgör en förstärkt kopia av den på styr-
gallret pålagda ingångssignalen.
Fig. 1106 visar ett enkelt schema för hur
en enkel elektronrörsförstärkare med en
triod är uppbyggd. R är här belastnings-
motståndet, över vilket spänningsvariationer
(v.,) uppstår då anodströmmen (i.) genom
röret (och motståndet) varierar i takt med
ingångsspänningen
Pentoder
Trioden är det enklaste elektronröret. Det
finns också elektronrör med flera elektro-
der, exempelvis pentolen, som har fem
clektroder. Pentodens uppbyggnad framgår
av fig. 1107. Som synes överensstämmer
uppbyggnaden i stort med triodens, men
det har i pentoden tillkommit ett skär ta-
galler och ett bromsgaller, som är place-
rade koncentriskt mellan styrgallret och
anodblecket. Bromsgallret är internt i rö-
ret förbundet med glödtråden.
Skärmgallret i pentoden anslutes i all-
mänhet direkt till anodspänningskällan. så
att skärmgallret får en konstant positiv
förspänning i förhållande till glödtråden.
Därigenom accelereras elektronerna från
glödtråd mot anod samtidigt som en icke
önskad återverkan från anod mot styr-
galler, som är oundviklig i en triod, avse-
värt minskas. Pentoder ger i allmänhet
högre förstärkning än trioder såväl i låg-
frekvensförstärkare som i högfrekvensför-
stärkare för frekvenser uppåt 30 MHz.
Bromsgallret, som är negativt i förhål- 4
Fig. 1108. Exempel på principschema för låg-
frekvensförstärkare med pentod. Autoniatisk
negativ gallerförspänning erhålles genom att
anodströmmen får passera genom ett katod-
motstånd, R..
92
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
