Note: This work was first published in 1956, less than 70 years ago. John Schröder died in 1998, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Om mätning av ström och spänning - Mätning av ström - Ström kan mätas genom spänningsmätning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
genom vridspoleinstrumentet. Den totala
ström som flyter fram genom kretsen=
=summan av strömmen genom shunten och
vridspoleinstrumentet, är då tydligen 10
gånger större än den som vridspoleinstru-
mentet visar. Se fig. 210.
Om man i stället kopplar en shunt som
är 1/99-del av resistansen i vridspoleinstru-
mentet är det tydligt att strömmen genom
mätkretsen då är 100 gånger större än den
som vridspoleinstrumentet visar, se fig.
211 a. Det är lätt att inse att man på detta
sätt genom att koppla in olika shuntar med
lämplig resistans i förhållande till vrid-
spoleinstrumentet kan få fram önskade
mätområden. Se fig. 212.
Ström kan mätas genom
spänningsmätning
Det är dock uppenbart att man även vid
uppmätning av strömmar med ett vrid.
spoleinstrument - ev. försett med shunt-
motstånd - måste ta hänsyn till inre
resistansen i instrumentet. Man måste ju
koppla in instrumentet i strömkretsen för
att man överhuvudtaget skall kunna mäta
upp strömmen, och då kommer ju automa-
tiskt instrumentets resistans att ligga inne
i kretsen. Om det är fråga om en mycket
lågohmig krets kan den inskjutna resistan-
sen som instrumentet uppvisar, förändra
arbetsförhållandena så att den ström man
avläser inte exakt motsvarar den som flyter
när instrumentet inte är inkopplat.
Man kan stundom kringgå nyss antydda
problem genom att man, i stället för att
»klippa upp» en krets och mellan de upp-
klippta ledningarna införa ett strömmät-
ningsinstrument, mäter upp det spännings-
fall som uppträder över ett i strömkretsen
redan befintligt motstånd eller annan kom-
ponent med viss uppmätbar resistans, som
normalt ingår i den krets, i vilken man vill
mäta upp strömmen. Man tillämpar då
helt enkelt Ohms lag. Man mäter upp det
Fig. 212. Schema för vridspoleinstrument för-
sett med omkopplare 0 för inkoppling av
olika shuntar. Observera att inga omkopplar-
kontakter kommer att passeras av shuntström-
men till instrumentet. Detta är viktigt; okon-
trollerbara övergångsresistanser i kontakterna
skulle förorsaka stora förändringar av mot-
ståndet i shuntkretsen, över vilket vridspole-
instrumentet är kopplat, och vridspoleinstru-
mentets utslag, som är starkt beroende av
shuntkretsens resistans, skulle bli osäkert, i
synnerhet på mätområden 0-100 rnA och
0-1 A (risk för sönderbränning av instru-
mentet).
spänningsfall som strömmen åstadkommer,
och eftersom man i allmänhet kan avläsa
eller i varje fall uppmäta resistansen i
kretsen kan man räkna sig fram till ström-
men.
Strömmen i kretsen (i rnA) =spännings-
fallet över kretsen (i V) resistansen i
kretsen (i kohm).
Det är klart att man då måste använda
en voltmeter med en känslighet som på
det använda mätområdet ger tillräckligt
hög resistans, så att den inkopplade volt-
metern inte förorsakar någon störning i
ström- eller spänningsförhållandena i
kretsen.
Exempel:
Över ett katodmotstånd på 1 kohm av-
läses en spänning==0,9 V. Hur stor är
strömmen 1 genom motståndet? Svaret
är 1=0,9/1=0,9 rnA. Läser man av
0-imA
o -lOmA
0-100 MA
0-1A
21
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
