Note: This work was first published in 1956, less than 70 years ago. John Schröder died in 1998, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 8. Om impedans - Serieresonanskrets
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
För att för en amatör underlätta beräk-
ning av seriekopplade impedanselement
är i tab. 801 sammanställd resulterande
impedansen som erhålles när några värden
på kapacitiv eller induktiv reaktans serie-
kopplas med en resistans. Och i fig. 807
återfinnes ett nomogram, med vars hjälp
det är lätt att bestämma impedansen för
en resistans, seriekopplad med en kapa.
citiv eller induktiv reaktans.
Exempel 1:
Vilken impedans erhålles om man serie-
kopplar en resistans på 100 ohm med
en kondensator, vars reaktans är 50 ohm
vid 1 kHz? Vilken impedans erhålles
vid 100 Hz? Ur tab. 801 erhålles för
R=100 och X=50 ohm en resulteran-
de impedans= 112 ohm, fasvinkeln==
=-26,6°. Vid 100 Hz är reaktansen
för kapacitansen 10 ggr större=500
ohm och ur tab. 801 erhålles för R=100
ohm och X=500 ohm, impedansen Z=
==510 ohm och fasvinkeln=-78,7°.
Exempel 2:
Man har en kondensator, vars reaktans
vid 1 MHz är 100 kohm. Vilken impe-
dans får man om man seriekopplar den
med en resistans=100 kohm? Genom
att gå in i tab. 801 vid R=100 kohm och
X=100 kohm får man fram resulteran-
de impedansen= 141 kohm och fasvin-
keln —45°-Samma resultat erhålles ur
nomogrammet i fig. 807.
Serieresonanskrets
Vad får man nu för impedans om man
kopplar en resistans i serie med dels en
kapacitiv reaktans och dels en induktiv
reaktans? Ja, man får då rita upp impe-
dansen så som visas i fig. 808. Det är lätt
att inse att om den kapacitiva reaktansen
är lika stor som den induktiva reaktansen
kommer totala reaktansen i kretsen att bli
=0, se fig. 809, dvs, kretsen fungerar då
som om det endast funnes en resistans=
=den i kretsen befintliga resistansen. Det-
ta fenomen kallas serieresonans och har
tidigare behandlats i Radiobyggbokeri,
del 1.
Detta exemplifieras i fig. 809 där man
har en resistans= 100 ohm seriekopplad
med en kapacitiv reaktans= 100 ohm, och
denna i sin tur seriekopplad med en induk-
tiv reaktans= 100 ohm. Man ser då att om
9 v
XL
-Xc
X0 >’L
L
Fig. 808. På detta sätt konstruerar man geo-
metriskt fram impedansen Z för en seriereso-
nanskrets med motstånd r8 (A—B) induktiv
reaktans XL (B—C) och kapacitiv reaktans
X0 (C—D).
XL=lOO XC=100
r.100rL
b D
Fig. 809. Om i en serieresonanskrets, se fig.
808, induktiva reaktansen XL = kapacitiva
reaktansen X, blir resulterande impedansen
Z = resistansen i kretsen r8.
75
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
