Note: This work was first published in 1956, less than 70 years ago. John Schröder died in 1998, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 9. Bygg själv en enkel impedansmeter för tonfrekvens - Principen - Mätförfarande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
) Tf
Z
9_LC_l_
r wCr
il
z
.i) z/ Xiw.
L
/ r
Fig. 904. a) Om Q-värdet för en kondensator
är 10 är impedansen Z endast 0,5 % större än
reaktansen 1/co C. Det betyder att man inte
gör något större fel om man beräknar kapa-
citansen med utgångspunkt från impedansen
i stället för reaktansen. Om Q-värdet är 5 blir
avvikelsen mellan impedans och reaktans fort-
farande endast 2 %. h) Motsvarande resone-
mang gäller också för induktansspolar. Om
Q-värdet för en sådan är 10 är impedansen
endast 0,5 % större än reaktansen och man
kan även då utan att begå något större fel utgå
från impedansen i stället för reaktansen vid
beräkning av induktansvärdet.
motsvarande resistansvärden för P2, räknat
från chassi till det rörliga uttaget a. 1 fig.
905 visas den färdiga skalans utseende.
Anledningen till att man dels förstärker
upp spänningsfallen över Z resp. normal-
motståndet R och därefter likriktar den
förstärkta spänningen hänger samman med
att man då gör sig helt oberoende av im-
pedansens fasvinkel. Oberoende av om fas-
vinkeln är positiv eller negativ och obe-
roende av dess storlek kommer 0-indike-
ring alltid att erhållas vid lämpligt valt
normalmotstånd och vid rätt inställning
av P2.
Man kan sålunda bestämma storleken
av en impedans av godtycklig typ, alltså
även resistanser som ju är impedanser, med
fasvinkeln=0.
Med hänsyn till att elektronrör inte all-
tid är fullt identiska, inte ens om det är
fråga om två dubbeitrioder i samma eva-
kuerade hölje, måste man ha en justerings-
möjlighet för att utjämna ev. olikheter.
Detta åstadkommes med en omkastare, 02,
med vars hjälp man i läge »KAL.»=ka-
librering kan koppla styrgallren i de två
trioderna ViA och V1B parallellt så att
dc alltså får exakt samma ingångsspän-
ning. Ställer man sedan in potentiometern,
P2 i sitt mittläge (= 1), se fig. 905, kan
man sedan genom att vrida på trimpoten-
tiometern, P1, reglera förstärkningen i
ViA. resp. V1.8 så att exakt samma förstärk-
ning erhålles i de båda förstärkarked-
jorna, vilket indikeras av 0-utslag på vrid-
spoleinstrumentet.
Mätförfarande
Mätförfarandet blir alltså följande: An-
slut den impedans som skall mätas till
uttagen, »Z», påför en tonfrekvensspänning
till primärlindningen på transformatorn
TR 1, högst ca 0,5 V. Ett indikatorinstru-
ment i form av en likspänningsvoltmeter,
exempelvis det transistoriserade universal-
instrument som beskrivits i ett tidigare ka-
pitel, anslutes till uttagen C.D.
Ställ P2 i läge 1 (mittmarkeringen) och
ställ omkopplaren 02 i läge »Kalibrering»
och vrid på P1 för 0-utslag.
Sök därefter med oförändrat läge på P1
85
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
