Note: This work was first published in 1956, less than 70 years ago. John Schröder died in 1998, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 10. Bygg en signalgenerator - Principschemat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
+ Fig. 1002. Förenklat schema
j J för signalgeneratorns oscilla-
tordel med dubbeitrioden
V113 VIA och V1.
r)
R[
1 Ji
Fig. 1003. Förenklat schema för tongeneratorn
med dubbeltrioden V2A och V2B, den åstad-
kommer tonmodulering av signalgeneratorns
bärvåg.
att förklara verkningssättet. Oscillatorn
med triodhalvan VIA är att betrakta som
en helt vanlig förstärkare, mellan vars in-
gång och utgång inkopplats en resonans-
krets, bestående av en induktansspole, L,
och en variabel kondensator, den senare
uppdelad på två sektioner CIA och C1B.
När man släpper på anodspänning på rö-
ret kommer en aldrig så liten ändring av
spänningen mellan katod och styrgaller
i röret att förorsaka en förstärkt utspän-
ning, V5 , denna uppträder över belast-
ningsmotståndet R 2. Den förstärkta spän-
ningsändringen, V11 , matas via induktans-
spolen L till styrgallret på röret.
Endast vid en frekvens - resonansfre-
kvensen för den avstämda krets som utbil-
das av spolen L och de två seriekopplade
lika stora kondensatorerna CIA och C11 -
C kommer V att ligga i motfas mot V 5
Vid denna frekvens är emellertid villkoret
för uppkomsten av självsvängning upp-
fyllt, enär ett elektronrörs utspänning all-
tid ligger i motfas mot inspänningen. För-
stärkarkopplingen blir instabil och råkar
i självsvängning vid den avstämda kretsens
resonansfrekvens. Då CIA och C1B, som
är lika stora, ligger i serie blir kapacitan-
sen för dem lika med hälften av den kapa-
citans som vardera gangsektionen har. Om
totala kapacitansen i en kondensatorsek-
tion är 420 pF blir alltså kretskapacitan-
sen 210 pF, därtill kommer så trimkonden-
satorns kapacitans (Ci) +rörkapacitanser-
na+ev. strökapacitanser i kretsen.
Den i VIA alstrade HF-signalen påföres
ett efterföljande impedansomsättningssteg
med röret V1B, ett s.k. anodjordat steg
(kallas också »katodfölj are»).
Det kan ritas på det sätt som antydes
t.h. i fig. 1002. Rörets anod är jordad ge-
nom kondensatorn C4. Katodmotståndet
fungerar här som ett belastningsmotstånd
på samma sätt som R9 i oscillatordelen.
Utspänningen över R3 uttas via en kon-
96
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
