Note: This work was first published in 1956, less than 70 years ago. John Schröder died in 1998, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 12. Kristallkalibrator för radio-labbet - Kristallkalibratorns princip - Principschemat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
en ringa bråkdel av grundtonens, men är
mottagaren någorlunda känslig kan man
uppfatta övertonerna ända upp i kortvågs-
området. På kortvågsområdet kommer då
exempelvis övertonsfrekvenserna ovanför
10 MHz att ligga vid 10 100, 10 200, 10 300
kHz etc.
Det är klart att övertonerna på kortvåg
kommer att ligga mycket tätt och det kan
naturligtvis bli svårt att avgöra om det
är exempelvis frekvensen 10 100 kHz eller
10 200 kHz man vid ett visst tillfälle får
in. Man kan då, för att göra det möjligt
att få fram vilket ordningstal det är fråga
om, låta kristalloscillatorn efterföljas av
en speciell förstärkare avstämd till 1 MHz,
som förstärker upp huvudsakligen endast
tionde övertonen av 100 kHz, dvs. 1 MHz.
Denna uppförstärkta 1 MHz-ton kan sedan
utnyttjas som ny grundton för nya över-
toner från denna så att man exempelvis
får följande övertoner: andra övertonen=2
MHz, tredje övertonen=3 MHz, fjärde
övertonen=4 MHz etc. Med ett sådant ar-
rangemang så är det möjligt att först göra
en grov kalibrering för att få fram jämna
1 MHz-kalibreringspunkter, exempelvis 9,
10, 11 MHz etc.
Principschemat
Kristallkalibratorns principschema visas i
fig. 1201. 1 den egentliga kristalloscilla-
torn ingår röret V1, en pentod, i vilken
skärmgallret användes som anod. En 100
kHz-kristall är inkopplad mellan styrgaller
och katod och en liten kondensator på 3
pF fungerar som återkopplingskondensa-
tor mellan skärmgaller- och styrgaller-
kretsen, svängningar uppträder vid en fre-
kvens som mycket nära sammanfaller med
kristallens resonansfrekvens. 1 skärmgal.
lerkretsen ingår en drossel DR, med högt
induktansvärde. Med en liten trimkonden.
sator C1 kan man inom snäva gränser fin.
trimma den alstrade frekvensen.
De alstrade svängningarna uppträder
förstärkta i V1-rörets anodkrets och påfö-
res från detta ett efterföljande förstärkar-
rör, V. 1. 1 detta senare rörs anodkrets
kan inkopplas antingen en drossel DR2,
steget fungerar då som aperiodiskt för_
stärkarsteg för 100 kHz-svängningarna, el-
ler också en till frekvensen 1 MHz avstämd
krets. 1 senare fallet kommer huvudsakli-
gen frekvensen 1 MHz att förstärkas.
Mellan förstärkarrören V2A och K B är
Fig. 1201. Principschema för
kristallkalibrator, omkopp-
lingsbar för 1 MHz eller 100
kHz grundton.
+ + DR2 HF
c3R2 R3
HH 1c 01
DR1 V24
C2
2 –-)
C1 X R1
-
R5 C7
Jt
115
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
