Note: This work was first published in 1956, less than 70 years ago. John Schröder died in 1998, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 13. Kalibrering och trimning med övertoner - Teori
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tm
fe Vs 3f5 _
f0 2f0 3f0 etc.
–-y—
Fig. 1301. Blandas en signalspänning med fre-
kvens 18 med övertoner 2 /8’ 3 /8 . . . n8/8 med
en lokaloscillatorfrekvens / med övertoner
2 f’ 3 /. .. n010 erhålles en mellanfrekvent
signal nar fl$18 umJ0_ ±f»,. Därav
18
10 (n8/n0)18±/,,L/n0
rn
fo 2f0 3f0 etc.
fs
Fig. 1302. Om inkommande signalfrekvensen f
varieras erhålles mellanfrekvent signal, då /8
har de värden som anges i tab. 1301. /0=lokal-
oscillatorfrekvensens grundton.
på de övertoner man får in, och det är i
allmänhet inga svårigheter med den saken.
Värre blir det om det gäller en super-
heterodyn. Då får man också hålla reda på
de signaler som man får på grund av att
lokaloscillatorn 1 mottagaren också har
övertoner. Man får därför, förutom grund-
tonen f hos oscillatorspänningen, jämväl
övertonerna 2 /, 3 /,. . . n f till denna.
Påför man alltså en signalspänning med
frekvensen /8 på blandarrörets galler och
om oscillatorfrekvensen 1 mottagaren är
f’ får man tydligen en hel mängd summa-
och skillnadsfrekvenser till resultat. Om
mellanfrekvensen är Im får man ju en sig-
nal genom MF-delen så snart skillnaden i
frekvens mellan signalspänningens grund-
ton och övertoner och oscillatorspänning-
ens grundton och övertoner är=mellan-
frekvensen fm
Det kan synas hopplöst att reda ut vad
som är vad i det virrvarr av frekvenser man
på detta sätt får, men i praktiken blir sa-
ken inte så komplicerad, enär blandnings.
produkterna av de högre övertonerna in-
bördes blir så svaga att de inte kan upp-
fattas. Sålunda är det i allmänhet endast
andra, ev. också tredje, tonen hos oscilla-
torspänningen som ger tillräcklig bland-
ningsbranthet för att man skall behöva
räkna med dem.
En bättre översikt får vi genom att vi
ställer upp en tabell, som visar vilka sig-
nalfrekvenser som med oscillatorfrekven-
sen och dess övertoner vid blandningspro-
cessen ger en skillnadsfrekvens, im’ (sum-
mafrekvenserna behöver man överhuvud
taget inte räkna med, enär mellanfrekven-
sen ju alltid på UKY är mycket lägre
än signal. resp. oscillatorfrekvensen) - Se
tab. 1301.
Ett konkret exempel skall få klargöra
sammanhanget. Antag att en FM-mottaga-
re skall trimmas vid 92 MHz. Signalgene-
ratorn ger högst 30 MHz och mottagarens
mellanfrekvens är intrimmad till 10,7 MHz
Ställer vi nu in signalgeneratorn på 23
MHz, får vi fjärde övertonen att falla vid
92 MHz. Det gäller nu att ställa in lokal-
oscillatorn i mottagaren så, att den tillsam-
mans med signalfrekvensen ger mellan-
frekvensen 10,7 MHz, och vi antar då att
oscillatorfrekvensen skall förläggas 10,7
MHz över signalfrekvensen
Man trimmar då in lokaloscillatorfre.
kvensen så att man, när signalgeneratorn
står på 23 MHz, får in en kraftig signal.
För att kontrollera att man verkligen har
lokaloscillatorfrekvensen över signalfre-
kvensen, dvs. f,=92+10,7=102,7 MHz,
ställer man in signalgeneratorns frekvens
så, att dess fjärde överton ger spegelfre-
kvenser till 92,0 MHz, dvs. 92,0+10,7+
+10,7=1.13,4 MHz. Den frekvens hos sig-
nalgeneratorn vars 4:e överton ger 113,4
MHz är= 113,4:4= 28,35 MHz. Med signal-
124
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
