Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Stockholms magistrat och rådhusrätt. Kortfattad öfversikt af Nils Östman - Tiden före 1471
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
som representerade konungamakten, fanns redan på 800-talet i Birka, där
han hufvudsakligen var konungens uppbördsman. Denna funktion innehade
han ännu, men var tillika höfding öfver slottslänet och ordförande i rådet. Redan
i början af 1300-talet talas om en underfogde, hvilken att döma efter senare
analogier vid fogdens frånvaro förde ordet.
Rådet (communitas civium, senare magistratus) synes hafva af konungamakten
insatts, om ej vid de första stadsrättigheternas utfärdande så dock kort efteråt.
Den närmaste förebilden var möjligen den svenska nämnden, men allt eftersom
funktionerna det kräfde, utvecklades “stadsnämnden“ efter tyska förebilder och
under de tyska köpmännens inflytande. På bjärköarättens tid funnos åtminstone
två borgmästare och tolf rådmän. Till följd af det starka, växande tyska
inflytandet bestod rådet så småningom af mest tyskfödda män, hvilka till följd af sina
släktskaps- och affärsförbindelser verkade i annan riktning än kanske stadens och
landets bästa tordrade. Med stor sannolikhet måste den kungliga myndigheten
hafva ingripit för att ordna förhållandena och det är möjligt att sammansättningen
af rådet i Visby (kodifieradt i Visby stadslag 1332) varit förebilden, när det gällde
att stäcka det starka tyska inflytandet vid det stockholmska rådets kompletterande.
I Visby var nämligen halfva antalet rådsmedlemmar tyskar, resten gottlänningar,
och en dylik, ehuru nog ej så proportionell nationsuppdelning af Stockholms råd
fanns redan före 1323. En rättvis uppdelning skedde, ovisst när, men den
kodifierades i stadslagen (1350), där det heter, att rådet skall bestå af sex borgmästare
och högst trettio rådmän, hälften svenskar och hälften tyskar, men om svenskarna
icke kunde fylla rådsplatserna, fingo de ej ersättas med tyskar1 — ett stadgande,
som ägde bestånd till 1471. I själfva verket blef detta stadgande tämligen
betydelselöst, ty äfven om lagens bokstaf följdes, hade rent personliga hänsyn stort
spelrum. Hvad som gagnade dessa, var i främsta rummet släktskapsförbindelserna,
Sin STYRDES AF FOGDEN OCH RÅDET. FOGDEN (PRÆFECTUS, PRÆPOSITUS),
1 Men däremot fingo svenska rådmän sitta i rätten i stället för tyskar; så skedde vid åtminstone
ett kändt tillfälle, nämligen 1458. Med tysk menades hvarje person hvars fader var tysk, vare
sig modern var svenska eller ej. Äfven utlänningar af andra nationer fördes till den tyska gruppen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
