Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Stockholms magistrat och rådhusrätt. Kortfattad öfversikt af Nils Östman - Tidsskedet 1814-1915
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tidsskedet 1814—1915 57
mästarens ämbete, därest denne först afginge, och skulle vid någondera af de
dåvarande två yngre borgmästarnas afgång i stället för ett borgmästareämbete,
som komme att indragas, inrättas en lagfaren rådmansbeställning. Detta skedde
efter handelsborgmästaren J. A. Björks frånfälle 1856, då borgmästaren J. F.
Eklund inträdde såsom ordförande i rådhusrättens andra afdelning och i handels-
och ekonomiekollegium, hvarefter en ny rådman tillsattes. Af de båda kvarvarande
borgmästarebefattningarna indrogs handelskollegieborgmästarens 1880 (enl. k. br.
1875 12/2) och ersattes likaledes med en rådman; samtidigt påbjöds, att
benämningen justitieborgmästare skulle utbytas mot borgmästare, hvilket skedde vid
justitieborgmästaren Eklunds frånfälle 1882.
De litterata rådmännen voro vid tidsskedets början elfva; de ökades 1856
enligt k. br. 1849 21/128 med en, samt enligt k. br. 1875 12/2 med ännu en. Genom
de k. br. 1902 21/6 och 1912 13/9 skedde ytterligare en ökning, den förra gången
med fyra, den senare med tre. Rådmännens antal är således för närvarande tjugu.
De åtta illitterata rådmansbeställningarna försvunno under 1800-talet. Genom
k. br. 1815 17/10 förklarades tre skola stå obesatta; detsamma skedde med ännu
tre genom k. br. 1845 12/12 och genom k. br. 1875 12/2 indrogos de två sista.
Enligt k. k. 1889 8/11 mottager magistraten ansökningar till ledig borgmästare-,
rådmans- och magistratssekreteraretjänst, pröfvar de ansökandes behörighet och
den ordning, i hvilken de enligt magistratens åsikt äro förtjänta att komma i
åtanke till den sökta befattningens erhållande. samt har att, om ej minst fyra
sökande anmält sig, fylla detta antal genom att uppställa annan eller andra
behöriga personer att jämte de sökande komma under omröstning vid det val,
som därför jämlikt § 31 i regeringsformen äger rum inför magistraten. Genom
detta val. uppsättas på förslag tre personer, af hvilka konungen sedermera
utnämner en.
mrådet för magistratens jurisdiktion har under detta tidsskede undergått
Oan förändringar och blifvit högst väsentligt utvidgadt. Genom k. br. 1866
10/8 införlifvades med 1868 års ingång hela k. Djurgården, och genom k. br. 1870
235/8 förklarades de i norr invid Djurgården belägna egendomarna Öfre Frescati
och Bergshammars hage vara jämte Djurgården med staden förenade. Djurgården
hade redan förut i ecklesiastikt hänseende tillhört Hedvig Eleonora församling i
Stockholm. Genom k. br. 1885 17/7 öfverflyttades från 1886 års ingång den på
Kungsholmslandet belägna egendomen Mariedal (Piludden nr 1) och genom k. br.
1890 29/8 fr. o. m. 1891 två områden af lägenheten Saltsjökvarn nr 1. Den största
förändringen skedde genom k. br. 1912 223/3, hvarigenom hela Brännkyrka
församling med 1913 års ingång införlifvades med staden. Från och med år 1916
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
