Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Stockholms magistrat och rådhusrätt. Kortfattad öfversikt af Nils Östman - Tidsskedet 1814-1915
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
58 Stockholms magistrat och rådhusrätt
skall äfven Bromma församling utgöra en del af Stockholms stad. Dessutom hafva
smärre gränsregleringar skett; sålunda kommo enl. k. br. 1892 830/9 från följande
års ingång de markområden att införlifvas med staden, som denna jämlikt k. br.
1888 265/5 tillbytt sig af Karlbergs kungsgård, och 1893 20/3 skedde ett utbyte
mellan Katarina församling och lägenheten Klippan i Nacka socken, hvarigenom
ett mindre område förlades från Nacka till staden. Dessutom skedde en reglering
af hamnområdet genom k. br. 1878 27/9, hvarigenom Karlbergssjön samt
Karlbergs och Ålkistans kanaler inräknades i hamnområdet, som i öfrigt dels genom
detta bref, dels genom k. br. 1881 15/2 blef åt saltsjösidan något utvidgadt.
ill följd af de många kommunala omorganiseringarna och centralisationen
under 1800-talet upphörde magistratens gamla arbetsuppdelning på fyra kol
legier alldeles under detta århundrade. Politiekollegium, hvars verksamhetsfält
betydligt minskats genom polisens organisation 1776 och därefter följande
förändringar, indrogs eller, om man så vill, sammanslogs enl. k. br. 1821 19/6 med
byggnads- och ämbetskollegium under benämningen politie-, ämbets- och
byggningskollegium. Detta utvidgade kollegium handlade alla ärenden, hvilka enligt
fabriks- och handtverksordningen tillhörde magistraten, äfvensom de, hvilka förut
upptagits af hallrätten i Stockholm, samt frågor rörande gatuläggningen,
brandväsendet och minuthandeln med brännvin, utöfvade uppsikt öfver stadens
indelning, tomtreglering och bebyggande, verkställde husesyner och besiktningar å
kronans hus samt värdering af konkursmassors och utmätta fastigheter, utfärdade
taxor m. m.
Med detta kollegium sammanslogs enligt k. br. 1849 21/12 handelskollegium
under den gemensamma benämningen handels- och ekonomiekollegium,
som, utom nyssnämnda ärenden, öfvertog handelskollegii angelägenheter, bland
hvilka må nämnas skötseln af kronouppbördsverket samt handläggningen af
frågor om burskaps- och handelsrättigheter, hvilka vid kollegiets upphörande vid
1880 års utgång (k. br. 1880 15/10) öfverflyttades på öfverståthållareämbetet.
Under det att enligt 1764 års instruktion justitiekollegium och
förmyndarekammaren utgjorde ett enda verk med delvis dömande och delvis förvaltande
myndighet, skedde genom k. k. 1845 12/12 och k. br. 1849 21/12 en uppdelning
af verkets uppgifter, i det att dess dömande verksamhet öfverflyttades på
rådhusrättens första afdelning. 1 sammanhang härmed föreskrefs, att 1764 års
instruktion skulle träda ur kraft utom i fråga om <justitiekollegii och
förmyndarekammarens bestyr och åligganden såsom förvaltande och administrerande
myndighet eller såsom blott förmyndarekammare“. Härigenom blef
justitiekollegium och förmyndarekammaren, hvars namn snart nog blef endast “för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
