Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Stockholms magistrat och rådhusrätt. Kortfattad öfversikt af Nils Östman - Tidsskedet 1814-1915
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tidsskedet 1814—1915 61
hvarjämte föreskrefs, att alla mål och ärenden, som skulle afgöras efter sjölag,
skulle öfverlämnas till en och samma afdelning. Det blef andra afdelningen,
hvilken förut behandlade hufvudsakligen konkurssakerna, som nu erhöll jämväl
sjömålen. Första afdelningens verksamhetsområde bibehölls oförändradt, och
lottningen mellan de fyra rättegångsafdelningarna tillgick på samma sätt som förut.
Det dröjde emellertid ej länge, innan behof af ökade arbetskrafter gjorde sig
gällande. Enligt k. br. 1909 1/58 inrättades en ny rättegångsafdelning, den sjunde,
dock tills vidare på extra stat. Afdelningen fick lokaler i det södra stadshuset,
dit i början af 1890-talet tredje afdelningen och sedermera äfven sjätte
afdelningen till följd af rådhusets otillräcklighet nödgats flytta.
Om ock genom 1902 års organisation extra domareskapet upphört, var.i alla
fall organisationen baserad på biträde af extra ordinarie tjänstemän såsom
protokollsförare. Den uppfattningen gjorde sig emellertid mer och mer gällande, att
verkets ordinarie arbetskrafter borde, om så påfordrades, kunna själfva besörja
allt arbete. Till denna uppfattning bidrog äfven den omständigheten, att tillgången
på extra tjänstemän i betydande grad minskats. Kom så härtill den förestående
inkorporeringen af angränsande landtkommuner, hvarigenom ökadt arbete skulle
tillföras rådhusrärten. 7
Efter åtskilligt förarbete af magistraten och stadsfullmäktige fastställdes genom
k. br. 1912 13/9 nu gällande stadga för Stockholms magistrat och
rådhusrätt, hvilken trädde i kraft den 1/10 samma år. För dess viktigaste innehåll
skall här i korthet redogöras.
Magistraten, hvari öfverståthållaren såsom förut äger föra ordet samt deltaga
i öfverläggningar och beslut, består af en borgmästare och tjugu rådmän.
Rådhusrätten består af borgmästaren och rådmännen jämte en magistratssekreterare,
nitton civilassessorer, af hvilka två jämväl tjänstgöra såsom protokollsförare i
förmyndarekammaren, samt åtta kriminalassessorer. Vid rådhusrätten äro
dessutom anställda en aktuarie,1 en registrator: och en inskrifningsnotarie (för
fastlghetsböckerna), hvarjämte magistraten äger att förordna en för arkivgöromål
särskildt utbildad penson att såsom amanuens biträda vid arkivsamlingarnas
ordnande och vård.
Rådhusrätten arbetar dels samfälldt, då den består af borgmästaren och
rådmännen, och dels på sju afdelningar, hvilka äro sammansatta: den första af borg-
1 Aktuariebefattnfngen inrättades 1636. Denna tjänsteman vårdade äfven stadsarkivet, men genom
k. br. 1875 123/2 öfvertogs arkivvården af en nytillsatt stadsarkivarie. Genom hemställan 1889 från
drätselnämnden beslöt magistraten s. å. med k. mis tillstånd, att dennes befattning tills vidare
icke skulle tillsättas utan skötas på förordnande, hvilket skedde till 1912 1/10, då arkivet — numera
kalladt rådhusarkivet — åter lades under aktuarien.
1 Registratorn var före 1720 en tjänsteman, som aflönades af magistratssekreteraren.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
