Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Stockholms magistrat och rådhusrätt. Kortfattad öfversikt af Nils Östman - Tidsskedet 1814-1915
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
60 Stockholms magistrat och rådhusrätt
rätt till börd och lösen af fast egendom, bouppteckningar, arfs-, testaments- och
förmynderskapsärenden samt en del konkurssaker m. m., den andra afdelningen
konkursärenden med undantag af dem, som upptogos af den första afdelningen,
tvister angående besvär och last, som granne af annan bör tåla, samt syner och
värderingar, och de fyra öfriga afdelningarna efter lottning sins emellan alla
andra mål och ärenden.
Såsom en följd af kommunalstyrelsens omdaning på 1860-talet uppstod behof
jämväl af rådhusrättens omdaning. Genom k. br. 1875 19/2 afskaffades, såsom
ofvan nämnts, den ena borgmästarebefattningen och de två illitterata
rådmanstjänsterna, hvarjämte civilnotarie- och brottmålsnotarietjänsterna utbyttes mot två
stadsnotarietjänster på hvar och en af de fyra rättegångsafdelningarna. Genom
k. br. 1890 2/5 tillkom en stadsnotarie på första afdelningen jämte ett par
tjänstemän som icke voro domare.
Enligt därtill genom k. br. 1891 11/12 erhållet bemyndigande utfärdade
öfverståthållareåämbetet och magistraten ny arbetsordning för rådhusrätten 1892 5/2.
Denna arbetsordning, enligt hvilken fördelningen af målen förblef i hufvudsak
oförändrad, gällde till utgången af år 1902.1
Till följd af det växande arbetet inom rådhusrätten och då antalet
befattningar det oaktadt ej ökats utan tvärt om minskats genom 1875 års
organisation, hade bruket uppkommit, att extra ordinarie tjänstemän, som förvärfvat
domarekompetens, anlitades såsom domare utan att vara på särskild tjänst
förordnade. I 1892 års arbetsordning hette det: “Extra tjänstemän må af
magistraten kunna i mån af behof förordnas att såsom domare biträda
rådstufvurätten“. Så småningom kom allt större del af arbetsbördan att hvila på dessa
extra tjänstemän, så att i ett betydande antal mål — däraf slutligen alla
brottmålen — rätten bestod af allenast två ordinarie domare, under det att den tredje
var en extra tjänsteman utan särskildt förordnande. Mot detta system, hvars
laglighet nog kunde ifrågasättas, men som tillförde de extra tjänstemännen god
öfning i domarevärf, förspordes allt starkare opposition, särskilt från de extra,
hvilka ej utan fog förmenade, att deras befordran till ordinarie befattning
därigenom öfver höfvan fördröjdes.
Efter initiativ från magistraten skedde genom k. br. 1902 21/68 en
genomgripande omorganisation af rådhusrätten. Det bestämdes nämligen, att extra
ordinarie tjänstemän icke vidare finge användas såsom domare annat än efter
förordnande på ordinarie tjänst. Härjämte inrättades fyra nya rådmanstjänster,
1Om afdelningarnas sammansättning och arbete, se utförlig redogörelse af Ferlin, Stockholms
stad etc. Sthlm 1858 s. 1346—1352, samt af Hj. von Sydow, Stockholms rättskipning, i Stockholm,
Sveriges hufvudstad... Utg. af E. W. Dahlgren, Sthlm 1897, I, s. 246—2582.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
