Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - De äldre rådhusbyggnadernas historia. Af Nils Östman - 1. Rådhuskomplexet vid Stortorget 1200-talet-1732
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Rådhuskomplexet vid Stortorget 71
I denna sal höllo borgmästare och råd sina plena ända till 1732. Minnen funnos
alltså här från rådplägningar med Engelbrekt, Karl Knutsson, Sturarna och Sveriges
konungar från Gustaf I.
Detta komplex af det äldsta rådhuset i kvarterets sydöstra hörn och huset
närmast detta i väster mellan kyrkogården och Stortorget försågs, ovisst när,
med en gemensam fasad åt torget. I det äldsta rådhuset synas sedan 1300-talet
skottherrarna (uppbördsmännen) och kämnärerna haft sina lokaler; här voro äfven
fängelserum och storkällaren inrymda. Det gemensamma taket var täckt med
näfver, öfver hvilket jord lagts. 1470 gjordes en ny port till den långa hvälfda
rådstugugången; förmodligen kunde den gamla icke göra tjänst längre efter
skadegörelsen fyra år förut, då Erik Axelsson Totts folk tvingade sig in till
rådhussalens dörr och önskade dräpa ärkebiskop Jöns Bengtsson,som befann sig i salen
på riksrådssammanträde. 1472 insattes glasfönster i rådstugan, och därefter talas
sparsamt endast om reparationer ända intill Johan III:s dagar.
Denne konung, som en gång skref: att bygga är vår högsta lust, var
naturligtvis ej alls nöjd med rådhusets enkla utseende. 1573 började han i sina bref
anbefalla en reparation af rådhuset, men först några år senare kom arbetet i
gång. Rådhuset reparerades nu under slutet af 1570-talet in- och utvändigt
och ommålades, en “spets“ uppsattes på hvarje gafvel, hvarjämte knoppen
och flögeln på spetsen åt torget förgylldes. 1575 uppfördes ett skur (portlider)
framför rådhusgången af holländaren Henrik de Winter. Möjligen förlänades
den gamla byggnaden genom hela detta reparationsarbete en fläkt af holländsk
renässansprägel.
I början af 1600-talet pågingo i samband med kåkens uppresande och brunnens
reparation ytterligare omändringsarbeten, hvarvid den stora gafveln utsirades med
vers. Till höger om rådhusgången uppfördes 1623 en utbyggnad för stadsvakten.
Ännu så länge trifdes man i de gamla lokalerna. Men med renässansideernas
genombrott vid midten af 1600-talet började man märka, att allt var trångt och
olustigt. Reparationer och moderniseringar hjälpte ej mycket, och kort efter
magistratens arbetsuppdelning på fyra kollegier kom nybyggnadsfrågan upp 1640 för
första gången, då öfverståthållaren Klas Fleming föreslog, att magistraten i och för
uppförandet af ett nytt rådhus skulle inköpa gamla riddarhusets tomt mellan Tyska
kyrkan och Järntorget. Detta blef dock ej af, utan magistraten afhjälpte de
närmaste behofven genom att låta justitiekollegium intaga magistratssalen,
handelskollegium fraktkammarens lokaler och byggnadskollegium byggningsskrifvarens
rum med angränsande utrymme. Hvar ämbetskollegium inrymdes, är ännu ej
utrönt. Men denna trångboddhet blef plågsam i längden. För andra gången
kom rådhusbyggnadsfrågan upp 1667 i samband med förmyndarekammarens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
