Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - De äldre rådhusbyggnadernas historia. Af Nils Östman - 1. Rådhuskomplexet vid Stortorget 1200-talet-1732
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
72 De äldre rådhusbyggnadema
organisering, men kväfdes då af andra byggnadsfrågor för att åter komma på tal
1674, sedan under detta och föregående år 1672 års styrelsereform för Stockholm
genomförts. Man valde emellertid utvägen att utvidga det gamla rådhuset och
inköpte det bredvid liggande Braheska huset, under medeltiden kalladt “huset
med stora porten“ eller “kanslärshuset“ efter Karl Knutssons kanslär, juris
utriusque doctor Klaus Ryting. (Huset nr 3 på plankartan). Efter honom märkas
såsom ägare till huset Sten Sture d. ä., Gustaf I, dennes systerson Per Brahe d. ä.,1
Abraham Brahe och J. G. Stenbock. Af den sistnämnde, som var sin egen och
änkedrottningens stora finansman, köpte staden tre fjärdedelar; en fjärdedel hade
nämligen drabbats af fjärdepartsräfsten och indragits till kronan, som emellertid,
enligt hvad borgmästaren Thegner 1678 3/11 meddelade magistraten, efterskänkte
och förärade staden densamma. Genom detta fastighetsförvärf vunnos nya lokaler
för stadsvakten, stadsfiskalerna, aktuarien och arkivet samt en trappa upp för
justitie-, handels- och politiekollegierna, stadskamreraren och stadskassören. Efter
flyttningen 1732 togos några af de sistnämndas rum i anspråk för kämnärsrätten.
Ungefär samtidigt med förvärfvandet af nyssnämnda fastighet inköpte staden
det Oxenstiernska huset i hörnet af kyrkogården och Källargränden. (Huset nr 9
på plankartan). Denna tomts öden äro okända intill slutet af 1500-talet;
förmodligen ägdes den under medeltiden af en andlig stiftelse eller ett gille. På
1580-talet ägdes den af Bengt Gabrielsson Oxenstierna, hvilkens son, riksskattmästaren
Gabriel Bengtsson, på 1620-talet lät uppföra ifrågavarande hus i holländsk
renässansstil. Efter inköpet installerades här uppbördskontoret på nedre bottnen,
kämnärsrätten jämte arkiv; 1 tr. upp i våningen 2 tr. upp bodde franska kyrkoherden,
och 3 tr. upp var den franska kyrkosalen inrymd; den höjde sig in i nästa
våning, som tillkom 1727 eller 1728. Bredvid funnos boställsrum för franska
skolmästaren. Ytterligare en tr. upp låg franska skolan jämte rum för franska
klockaren. Till dessa den fransk-lutherska församlingens lokaler ledde ett särskildt
trapphus från kyrkogården.
En ytterligare utvidgning skedde 1724, då det likaledes i holländsk renässansstil
uppförda Kanngjutarehuset — äfven kalladt Tenngjutarehuset och utan tvifvel en
af de vackraste byggnaderna vid Stortorget — inköptes från en fru Maria Kant.
(Huset nr 4 på plankartan). Tomten ägdes under medeltiden mest af guldsmeder
och på 1600-talet af medlemmar af den kanngjutaresläkt, till hvilken Jören Jesche,
rådman i Norre förstaden, hörde, och hvaraf namnet gifvits. Vid magistratens
och rådhusrättens flyttning 1732 var huset till större delen oanvändt; jämte
arrestrum var här borgerskapets kontor inrymt.
1 Det var på hans tid, som den offentliga disputationen mellan prästerskapet i Stockholm och de
katolska lärarna vid Johan I11:s högskola på Gråmunkeholmen 1577 16/1 ägde rum i detta hus.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
