Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - De äldre rådhusbyggnadernas historia. Af Nils Östman - 2. Rådhuset vid Riddarhustorget 1732-1915. Bondeska palatset
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
8o De äldre rådhusbyggnaderna
förebilder och hvilketdera än hade utförts, hade staden fått en vacker tillökning
till sina monumentalbyggnader.1
Stadens ekonomi tillät dock ännu icke byggandet af ett nytt rådhus, hvilket
delvis berodde på, att andra stora byggnadsfrågor hade framskjutits vid sidan om
denna eller rent af förknippats därmed. Sedan magistraten 1661 10/5 beslutat, att
på östra delen af det långsträckta Järntorget uppföra ett börshus, som skulle
rymma bank- och packhuslokaler samt frakt- och tolagskammare, skedde för den
skull 1663 och 1664 grundläggningsarbeten, men sistnämnda år afstannade det hela
genom åtskilliga omständigheter, främst genom de kombinationsplaner, som 1664
började taga form i det södra stadshuset och hvarigenom stadens
packhusbekymmer troddes vinna lindring. Arbetet med stadshuset skred framåt, då 1667
11/8 tvänne k. bref anlände till magistraten — just som man en tid varit sysselsatt
att undersöka möjligheterna för uppförandet af ett nytt rådhus. Det ena brefvet
befallde, utan omedelbar påföljd, att börsbygget på Järntorget skulle fortsättas,
det andra medgaf magistraten stora friheter och förmåner i södra stadshuset, som
nu på grund af utvidgade kombinationsplaner raskt påskyndades till 1674, då det
plötsligt afstannade. Orsaken var, att rådhusbyggnadsfrågan ånyo börjat diskuteras,
såsom ofvan nämnts (s. 72), i samband med att bankofullmäktige, som s. å. den
10/8 anmält, att banken hade för trångt och behöfde större lokaler, i skrifvelse
d. 37/3 till magistraten upptagit tanken på ett nytt bankhus på börsbyggets plats
på Järntorget. En lång tystnad följde nu från magistratens sida. Öfverståthållaren
Rålamb och magistraten hade nämligen olika meningar och att enas syntes mycket
svårt. Den förre hade framlagt ett nytt kombinationsförslag: med bankhuset önskade
han förena ett rådhus jämte börs på den stora Drakenhielmska tomten vid
Skeppsbron, där tullhuset nu står. Magistraten åter — oftast företrädd af
justitieborgmästaren och bankofullmäktigen Olof Thegner — önskade ett bankhus på
Järntorget utan kombinationer, och för dess tungt vägande skäl gaf öfverståthållaren
vika 1675 3/11 och bankhuset började uppföras 1676. Samtidigt återupptogs bygget
på södra stadshuset, men utvidgnings- och kombinationsplanerna afknappades äfven
här. Linjerna för byggnadspolitiken hade sålunda klarlagts — till nackdel ej minst
för rådhusbyggnadsplanerna, hvilka alldeles gingo om intet.
I stället nöjde man sig med att 1678 inköpa det Stenbockska huset väster om
rådhuset och kort därefter, om ej samtidigt, det Oxenstiernska huset i norr vid
kyrkogården (se sid. 72). Belåtenheten blef endast öfvergående, ty hela
komplexet förblef bofälligt; i början af 1700-talet klagades bland annat öfver, att
taken ej höllo tätt. 1724 inköptes det vackra Kantska huset och fyra år efteråt
fick dåvarande stadsarkitekten J. E. Carlberg i uppdrag att utarbeta ett förslag
1 Sirén, a. a. II, pl. 78, s. 100—103.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
