Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - De äldre rådhusbyggnadernas historia. Af Nils Östman - 2. Rådhuset vid Riddarhustorget 1732-1915. Bondeska palatset
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Rådhuset vid Riddarhustorget 81
till en reparation af rådhuskomplexet, men likväl med bibehållande af dess yttre
enkla arkitektoniska gestaltning. Härmed afsågs att hufvudsakligen erhålla
förbättringar och regleringar i det inre1. Emellertid ledde hans ritningar icke till något
resultat, och förmodligen på eget initiativ — han var nämligen en orädd och i sitt
fack synnerligen duktig man — framlade han året därpå nya ritningar, hvari den
gamla idén att på komplexets plats uppföra ett nytt rådhus åter fann sitt uttryck.
Det stora trevåningshuset i klassicistisk stil tilltalade alla, och magistraten öppnade
i mars 1730 underhandlingar med handelsmannen Hans Vilhelm Grubb, i hvars hand
återstoden af kvarteret Rådstugan genom arf eller köp hade hamnat, i afsikt att
inköpa den behöfliga marken för det nya rådhuset. Men man kunde ej komma
öfverens — Grubb ville ha 120,000 dlr kmt för området — och slutligen började
magistraten vid plenum d. 17 april att diskutera användandet af expropriation, då
rådmannen Elias Torpadius plötsligen upplyste, att han hade hört, att grefvinnan Maria
Gustava Gyllenstierna var hågad att sälja sitt hus vid Riddarhustorget för 300,000
dlr kmt.3 Enär inköpen af de återstående tomterna i kv. Rådstugan tydligen blefve
en mycket dyrbar affär, hvartill kom kostnaden för hela kvarterets rifning och den
nya rådhusbyggnadens uppförande — 243,244 dlr kmt — samt hyran för lokaler
under byggnadstiden, ansåg Torpadius, att inköpet af grefvinnans hus blefve en god
affär för staden. Underståthållaren A. von Drake, som presiderade under
öfverståthållarens sjukdom, fann jämte magistraten förslaget godt, och Torpadius fick
i uppdrag att underhandla.4
Det hela aflöpte nu till stadens förmån på några få dagar. Den 20 april
meddelade Torpadius, att grefvinnan Gyllenstierna förklarat sig bl. a. villig att själf
underteckna köpekontraktet, och att hon sänkt priset till 240,000 dlr kmt, “som
skulle hållas tyst“. Magistraten gaf nu Torpadius fullmakt att afsluta köpet för
220,000 dlr kmt under vissa villkor.
Följande dagen afslöts affären. Grefvinnan skulle mottaga 160,000 dlr kmt efter
lagfarten; 60,000 dlr kmt skulle innestå i två års tid mot 6 24 ränta, magistraten
1 Sirén, a. a. I: 130.
1 Afbildade hos Sirén, a. a. I, pl. 75 och 76. Prof. Sirén behandlar nybyggnadsfrågan s. 129—131.
3 Grefve Karl Bonde till Björnö († 1699), son till Bondeska palatsets byggherre, friherre Gustaf
Bonde, var andra gången gift med Maria Gustava Gyllenstierna af Eriksberg. Hon dog i nov. 1737
och är bekant som vitter författarinna. 1 enlignet med det gamla, ännu kvardröjande bruket
titulerades hon med sitt flicknamn.
4 Sirén, a. a. I1, 212 har antagit, att man redan 1718 tänkt inköpa palatset af den anledningen,
att så många kartor finnas öfver trakten från nämnda år. De Carlbergska nybyggnadsförslagen 1728
—29 i kv. Rådstugan förefalla i så fall tämligen onödiga, ty utan tvifvel hade den intecknade
fastigneten lätt sålts af den skuldsatta familjen. Förekomsten af kartorna har dock en annan
förklaring, nämligen tillkomsten 1718 af det lilla mynthuset; se härom Utredningar rörande stadens
mark och tomter i Stockholm verkställda genom riksarkivet II, 103 ff.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
