Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - De äldre rådhusbyggnadernas historia. Af Nils Östman - 2. Rådhuset vid Riddarhustorget 1732-1915. Bondeska palatset
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Rådhuset vid Riddarhustorget 89
TT NYTT TIDSSKEDE I RÅDHUSETS HISTORIA INTRÄDER EFTER DEN STORA
branden 1753. En okänd samtida antecknare beskrifver den sålunda: “Den
E: december kl. emellan 10 och 11 om aftonen yppades en eld uti nya
rådhuset vid Riddarhustorget gent öfver byggnings och embets collegii rum, som
varade hela natten och följande dagen samt natten och uppbrände alt hvad af
trä fants, så när som ena flygeln åt Riddarhus sidan, hvarest justitiæ coll. var,
och mästa delen af andra flygeln jämte rådhus cancellie rummet och förmaket
tillika med handels collegii notarie contoiret“.1
Det var sålunda en fruktansvärd eldsvåda, som i det närmaste ödelade hela
palatset. För stadens arkivalier var den nästan lika ödesdiger som branden 1419,
ehuru bärgningsarbetet främst inriktades på arkivalierna, som fördes dels till en
pråm på Norrström (justitiekollegiets arkiv), dels till andra för elden säkra platser.
Med undantag af flyglarna utrymdes palatset, och magistraten med de flesta af
sina underlydande togo åter lokalerna i det 1732 öfvergifna rådhuskomplexet vid
Stortorget i besittning med 1754 års ingång. (Bilaga 4.)
Till följd af det starkt förstörda skick, hvari rådhuset efter branden befann sig,
uppstod ånyo tanken på ett nytt rådhus vid Stortorget i förening med en börs.
Carlberg utarbetade på anmodan omedelbart efter branden ett förslag till en dylik
kombinerad byggnad såväl vid Stortorget som vid rådhuset, hvarvid börsen intog
de blifvande södra flyglarnas plats. Dock var han mycket emot en förflyttning af
magistraten från Bondeska palatset, hvars öden sedan kunde blifva tvifvelaktiga,
och i ett memorial af 1754 11/1 fäller han de ofta citerade orden, att rådhuset
ifrån staden aldrig abalieneras bör, samt säger sin mening ganska skarpt
ut, att rådhuset icke bör öfvergifvas, och hotar att i kraft af sitt ämbetes instruktion
anmäla magistraten för k. m:t! Han fick äfven medhåll af andra personer, bland
hvilka särskildt må nämnas stadskamreraren P. Corall. Inom magistraten voro
meningarna delade, likaså inom de kollegier och societeter, som hördes, men
sedan borgerskapets bemedlingskommission anslagit den af Carlberg beräknade
summan för rådhusets reparation (120,000 dlr kmt), enades man om palatsets
iståndsättande. Borgerskapet skulle som gengåfva erhålla tomterna vid Stortorget
till börsbygge. Magistraten aflät nu 1754 8/3 befallning till byggnads- och
ämbetskollegium att utföra reparationen, dock med det tillägg, att de af Carlberg
föreslagna södra flyglarna ännu ej skulle uppföras.2
I maj fingo rådmännen Möller och Gother i uppdrag att öfvervaka arbetets
gång. Det hela var afslutadt i september följande år, och d. 15 afgåfvo de en kort
Meddeladt af arkivarien Joh. Flodmark efter en afskrift i Westinska saml. 1067 ur ett ex. af
Historisk almanach för år 1753.
å Prof. Siren behandlar förhistorien till reparationen utförligt i a. a. 1: 133—141.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
