Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - De äldre rådhusbyggnadernas historia. Af Nils Östman - 2. Rådhuset vid Riddarhustorget 1732-1915. Bondeska palatset
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
90 De äldre rådhusbyggnaderna
berättelse öfver förändringarna,1 dock tämligen allmänt affattad. Reparationen blef
dyrbarare än man först tänkt sig genom åtskilliga förändringar, hvilka
hufvudsakligen bestodo i “åtskilliga genombrytningar, stora förstuguhvalf, hvälfda gångar,
från nedre våningen till den öfversta, trappan så bred och beqvämlig upp till
vindsgålfvet som han nedantill varit, samt rummen beklädde, med flere förmåner
i byggnad“. Vindsgolfvet blef färdigt redan 1754, såsom en med detta årtal
daterad tegelsten där uppe visar. Palatsets nuvarande tunga bekröning och platta
takresning, som betydligt förändrade det ursprungliga utseendet, erhölls genom
öfverintendenten C. J. Cronstedts ingripande.
Det 1754 uppskjutna uppförandet af de södra flyglarna igångsattes fyra år
senare. Tvärt emot hvad som vanligen uppgifves, följdes Carlbergs ritningar icke,
utan nya ritningar utarbetades af murmästareåldermannen, slottsmurmästaren
Kristoffer Kiörner.2 De förevisades vid magistratens plenum 1758 7/6 och
remitterades dels till byggnads- och ämbetskollegium, dels till öfverintendenten
Cronstedt. Dagen därpå kom utlåtande från kollegiet, och vid plenum d. 9/6 gillades
ritningarna, hvilka sändes till k. m:t, som fastställde dem d. 11/7. Härefter vidtog
uppförandet af flyglarna, hvilka blefvo färdiga året därpå.3
Rådhuset med undantag för de ännu ej färdiga södra flyglarna försäkrades i
Brandkontoret på tolf år i juli 1759 för 300,000 dlr kmt, på samma gång som
byggnaden på den bredvidliggande Falkenbergska tomten. Af de båda
beskrifningarna öfver byggnaderna, som då inlämnades till kontoret, är den öfver rådhuset
aftryckt i bilaga (n:r 5).
AGISTRATEN HAR SEDAN 1732 DISPONERAT DEN FÖRNÄMSTA DELEN AF
rådhuset, nämligen den stora salen och de rum, som äro grupperade kring
densamma. Som ofvan nämnts var sessionssalen förr större och erhöll sin
nuvarande storlek förmodligen genom reparations- och förändringsarbetena efter
1753 års brand.
Salens nuvarande fasta inredning är dock några årtionden yngre, och frånser
man några oljemålningar, har salen sedan 1791 företett samma anblick, samma
1 Ekonomieprotokollet 1755 16/9. I stadens arkiv förvaras särskilda räkenskaper öfver
reparationskostnaderna. De äro vidlyftiga och ännu ej af forskningen uppmärksammade.
2 Ekonomieprotokollet nedannämnda data samt d. 19/12.
3 Prof. Siréens påpekande (a. a. s. 141), att slottsbyggnaden influerat på de södra rådhusflyglarnas
gestaltning får sålunda sin naturliga förklaring genom kännedomen om slottsmurmästarens arbete.
— En egendomlig uppgift, som ännu är oförklarad, återfinnes i “Förteckning på Stockholms stads
tillhörige fastigheter ...“ utgifven af drätselkommissionen 1820, s. 2, hvaraf framgår, att
drätselkommissionen, som ju började sin verksamhet 1814, låtit uppföra dem för en kostnad af 14,429 rdr
18 sk. 9 rundstycken. Någon eldsvåda, som kan tänkas hafva förstört flyglarna mellan 1759 och
1820, är dock icke känd.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
