Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - De äldre rådhusbyggnadernas historia. Af Nils Östman - 2. Rådhuset vid Riddarhustorget 1732-1915. Bondeska palatset
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
102 De äldre rådhusbyggnaderna
staltning af det blifvande palatset, men synes hafva omarbetat grupperingen af
det inre med hänsyn till en blifvande uthyrning af de olika lägenheterna.1 Sålunda
kom möjligen genom hans åtgöranden den stora salen att te sig tämligen
oorganiskt sammanhängande med planen. J. de la Vallée kunde likväl i den tidens
mening kalla sig byggnadens arkitekt, och det gjorde han äfven. Palatset
uppfördes af honom, men egendomligt nog synes han under riksskattmästarens
lifstid icke hafva fått någon som helst ersättning för sitt arbete. Slutligen 1685
26/1 anhöll han i skrifvelse till magistraten om stämning på friherre Bondes
arfvingar, och den ét/2 instämde magistraten dem att svara inför kämnärsrätten.
Tyvärr äro protokoll och öfriga handlingar, som kunna belysa processens gång,
ännu ej anträffade, utan vi få tills vidare nöja oss med de la Vallées ur flera
synpunkter intressanta stämningsansökning (aftryckt såsom bilaga n:r 1).
Dock vet man, att palatset, som började uppföras kort efter 1662, måhända
1663, ännu vid arfskiftet efter friherre Bonde 1673 icke var färdigt; de södra
flyglarna voro sålunda icke uppförda, och sannolikt var den ornamentala
utsmyckningen ej fullbordad.
Genom reduktionerna på 1680-talet försattes friherre Bondes arfvingar i likhet
med så många andra af de högadliga familjerna i tämligen små ekonomiska
förhållanden. Följden blef, att palatset högt intecknades, och för att bringa reda i
affärerna försåldes det i sept. 1691 till fältmarskalken grefve Nils Bielke, en af
de få bland tidens adelsmän, som voro förmögna. Han betalade inteckningarna
och blef därigenom ägare af palatset, som efter tre år skulle återgå till de
Bondeska arfvingarna på vissa villkor, bl. a. för en lösensumma af 16,100 rdr
specie. Denna summa kunde grefve Carl Bonde erlägga 1694, ty han hade året
förut gift sig med Maria Gustava Gyllenstierna, dotter till den förmögne
öfverståthållaren Kristoffer Gyllenstierna. Denne lånade mågen den behöfliga summan,
men gällde i det allmänna medvetandet såsom palatsets verklige ägare. Efter hans
frånfälle 1705 blef dottern, som sedan 1699 var änka, ägarinna till palatset. 2
Hyresgästerna i palatset under 1670—1720-talen tillhörde för det mesta det
lägre borgareståndet. Undantag funnos ju såsom det framgått af det föregående,
och härtill kan läggas, att under den Bielkeska perioden beboddes en lägenhet
af den ryktbare läkaren Urban Hjärne, Nicodemus Tessins svåger. En tid
omkring 1694 höll grefve Johan Stenbocks sockerbagare Börje Persson ölstuga i en
af palatsets jordvåningar, tydligen som binäring.
1 Huru de la Vallée grupperade rummen med hänsyn till en blifvande uthyrning, kan ses af hans
förteckning öfver dem, aftryckt hos Sirén a. a. 1: 146 —148.
1Sirén, a. a. 1: 119—121, behandlar något utförligare palatsets Bielkeska period och aftrycker s.
149—52 Nils Bielkes revers på Bondeska palatset, återlösningsdokumentet och en hyresräkning
från den Bielkeska tiden 1691—94.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
