Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - De äldre rådhusbyggnadernas historia. Af Nils Östman - 2. Rådhuset vid Riddarhustorget 1732-1915. Bondeska palatset
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Rådhuset vid Riddarhustorget 103
Den enda större förändringen af den ursprungliga byggnaden skedde efter
1710 års eldsvåda. Den 14 juli afbrann hastigt på några timmar den öfversta
våningen, hvarvid tornen och taket — bådadera ursprungliga och synliga på
bilderna i Svecia antiqua — förstördes. Efter denna olycka uppfördes ej tornen
ånyo, utan under det nyuppförda, brutna taket, murades en vindsattika. Ütseendet
visas af Carlbergs uppmätningsritningar 1730.3 `
På den egentliga rådhustomten skedde så småningom en del
förändringar-Framför palatset åt Myntgatan synas på Tillæi designation tvenne stenbodar,
som med grefvinnan Gyllenstiernas och byggningskollegii tillstånd började
uppföras sommaren 1725. Den östra, som först mätte 12x6 alnar, uppbyggdes
enligt kontrakt 1725 13/5 af guldarbetaren, mäster Johan Warou. Han fick själf
betala byggnadskostnaderna och hyra lokalerna för 150 dlr kmt om året, men
halfva hyran skulle innestå tills stenboden var betald. Den blef färdig d. 20/9
och kostade 1,495 dlr 24 öre kmt. Enär han själf bodde i det lilla huset, fann
han utrymmet väl trångt och ingick på enahanda villkor en ny öfverenskommelse
1728 7/1 att få bygga vidare i gatulinjen. -Tillbyggnaden var färdig 1728 1/10 och
kostade 5,519 dlr 20 öre kmt. Hyran skulle erläggas med 200 dlr kmt om året,
men innestod till största delen i afräkning på byggnadskostnaden, som långt ifrån
var ersatt, när staden 1730 köpte palatset. Först 1743 9/2 skedde uppgörelse med
staden, som då fick betala 1,292 dlr 9 öre och 12 sk. kmt.
Den västra stenboden uppfördes enligt kontrakt 1725 23/6 mellan grefvinnan
Gyllenstierna och Kungsholms glasbruks direktörer I. Thegner, Carlos Grill och
E. Ribe. Glasbruket skulle få uppföra en stenbod, 12x6 alnar, för att där få
försälja sina varor. Hyran erlades med 180 dlr kmt om året jämte “någre cristall
glas; dock skulle halfva hyran innestå tills bodens uppförande var bekostadt.
Den synes senare hafva utvidgats åt väster.
Åt sjösidan — palatsets förnämligaste front — skedde utfyllningar genom
magistratens beslut 1730, att tippningar hädanefter skulle ske därstädes. Den
vackra och välskötta gården skildes från stranden af en mur, som förmodligen
förstördes vid 1754 års eldsvåda och i början af 1800-talet ersattes med det
nuvarande järnstaketet.
På den f. d. Falkenbergska tomten, stallgården, långt in på 1800-talet kallad
Hyrkuskgården, stod det Bondeska stallet med plats för 16 hästar och ett stort
antal vagnar. Vid tiden för stadens öfvertagande af palatset voro de flesta platserna
i stallbyggnaden uthyrda, afplankade och äfven tillbyggda af borgarne Peder
1 1692 18/6 hade elden kommit lös i palatset. Någon större skada synes icke hafva skett, ty ännu
18 år efteråt omtalas tornen och det vackra koppartaket.
3 Publicerade af Sirén, a. a. 1, pl. 77 & 78.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
