Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - De äldre rådhusbyggnadernas historia. Af Nils Östman - 2. Rådhuset vid Riddarhustorget 1732-1915. Bondeska palatset
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Rådhuset vid Riddarhustorget 105
Soleil’s) glansfulla tid och igenkännes till det yttre på sina putsade murar och
pilastrar. Äfven här utfördes de ornamentala detaljerna af naturlig sten. Men
byggnadens utbredning och planläggningen af det inre omformades af det franska
sällskapslifvets högt utvecklade fordringar. Liksom Stockholm äger i riddarhuset
ett vackert exempel på den holländska palladianska klassicismen, äger det i
nämnda byggnads närmaste granne, det Bondeska palatset, en representant för
den franska palladianska klassicismen i dess mest förfinade gestalt:
palatsanläggningen.
Äfven på denna franska palatsanläggning influerade italienska förebilder. De
förmögna i Rom började under 1500.-talet uppföra s. k. villor utanför de dåvarande
stadsportarna, och dessa byggnader, oftast inkomponerande i en omgifvande trädgård,
voro framför allt ägarens lyxbostad, sirad med den mängd nya motiv, som
samtidigt blef ett af de viktigaste uttrycken för högrenässansens lefnadsglädje. Hit
höra byggnader såsom Villa Farnesina, uppförd af bankiren Chigi, Villa Madama
och andra. Ludvig XIV:s franska arkitekter upptogo sedermera villaidén, och
ifrade under inflytande från Palladio för större enkelhet och regelbundenhet i
förening med ett lugnare formspråk, jämte anspråk på ändamålsenlighet och
bekvämlighet. Så skapades de franska palatsen, “hôtels“, som en tid blefvo på
modet i Paris, och i hvilka det klassicistiska draget något mildrades.
Utom af de ofvannämnda allmänna kännetecknen på den palladianska
klassicismen, karaktäriseras den franska palatsanläggningen hufvudsakligen af
byggnadskroppens utformning och gårdsutrymmets placering. Gården i husets midt är
vanligen förminskad till en mindre ljusgård, kring hvilken hufvudbyggnaden
uppförts, under det att det hufvudsakliga gårdsutrymmet i regeln samlades framför
och bakom den ofta flygelförsedda byggnaden. Den ena af dessa yttergårdar
förvandlades vanligen till en trädgård, så mycket hellre i fall parkutrymme ej fanns
i omgifningen; man bodde “entre cour et jardin“.
Liksom dessa byggnaders plananordning gaf arkitekterna tillfälle att utveckla
praktfasader, lämnade den dem äfven tillfälle. att i det inre taga hänsyn till invånarnas
behof och vanor. Den intima hemtrefnaden betonades å den ena sidan, å den
andra åsidosattes icke representations- och praktrummen. I flyglarna förlades
ofta promenadgallerier, i midten ledde en trappa till en förhall, till hvilken
vanligen en stor sal anslöt sig.
Det Bondeska palatset har sålunda förnämliga anor. I anläggningen förenar
det motiv från de romerska villorna, t. ex. från Villa Farnesina, och från de
franska hotellen; i det yttre härskar det palladianska formspråket i förening med
prydnader från den romerska högrenässansen; i det inre — där numera så litet är
ursprungligt — betonades rumsdispositionen af samtidens högsta sällskapliga kultur.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
