Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - De äldre rådhusbyggnadernas historia. Af Nils Östman - 2. Rådhuset vid Riddarhustorget 1732-1915. Bondeska palatset
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
104 De äldre rådhusbyggnaderna
Ahlberg, Herman Björkqvist och Matts Mårtensson, handelsmannen Andreas
Amneus samt regementsauditören Isak Prytz.1 En af dessa vagns- och stallplatser
uthyrde staden 1730 åt rådmannen M. Grubb.
ILL PLANEN FÖR DENNA LILLA UPPSATS HÖR ÄFVEN ATT FRAMHÅLLA
det nu öfvergifna rådhusets stora konsthistoriska betydelse, och vi skola
nu gå in på densamma.
vid 1600-talets midt härskade i Stockholm i stort sedt tvenne arkitektoniska
stilriktningar: den holländska palladianska klassicismen och den franska
palladianska klassicismen. Den man, till hvilken dessa befryndade båda riktningar
återgå, var den italienska arkitekten Andrea Palladio († 1580). Han ägde en stor
teoretisk lärdom i den romerska arkitekturen, som han studerat dels i Julius
Cesars och Augustus’ samtidas, arkitekten Vitruvius’ böcker i byggnadskonsten,
dels och kanske hufvudsakligast, i de på hans tid ännu kvarvarande, storartade
ruinerna af det kejserliga Rom. Men han var icke endast en pedantisk lärd,
utan ägde äfven en rik konstnärlig fantasi. På samma gång han med storhet i
uppfattningen djupare är sina samtida tillägnade sig den romerska konstens
storvulna anda, förstod han att ingjuta den i den moderna arkitekturen och gaf denna
nya typer, hvilka för samtiden Europa rundt blefvo de ideal, man försökte att
efterlikna. Karaktäristiskt för hans arkitektur är regelbundenhet i anläggningen,
storhet och lugn i utformningen. Gent emot föregångarna, som oftast i fasad
accentutuerade våningarna på en byggnad, särskildt med användande af olika
kolonn- eller pilasteranordningar för hvarje våning, med de senares bjälklagslister
horisontellt uppdelande fasaden, så vertikaldelar Palladio denna från sockeln till
takfoten med en kraftigt utformad “ordning“.
Detta palladianska motiv återfinnas såväl i den holländska som i den franska
klassicismens byggnadsverk, hvilka för öfrigt äro mycket olika. Den förra
utvecklades af ett handelsfolk med något sträfva vanor, husen fingo en tung och hård
allvarlignet öfver sig, men stilen kunde förädlas i monumentalbyggnaderna och
då oftast under franskt inflytande. Denna stiltyp utmärkes hufvudsakligen af
murar i rödt, oputsadt tegel, men med pilastrar och ornamentala detaljer i
naturlig sten. Den senare stilriktningen utvecklades under Ludvig XIV:s (le Roi
1 Handlingarna angående stenbodarnas uppförande samt hyreskontrakten finnas i den sid. 84,
not. 2 nämnda dossiern i drätselnämndens kammarkontor.
2 Utom i professor O. Siréns ofta citerade Gamla Stockholmshus finnes det gamla rådhusets
konsthistoriska betydelse framhäfd af professor S. Curman i Ord och Bild för år 1908, s. 357 och ff.
samt af Nordiska museets styresman, fil. d:r G. Upmark i Samfundet S:t Eriks årsbok 1908,
s. och ff. Alla hafva i det följande rådfrågats.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
