Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Förord af Nils Östman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ENNA MATRIKEL HAR TILLKOMMIT MED
föranledande af ett utaf rådmannen JOoHAN WRETMAN i motion hos
magistraten den 9 juni 1914 framlagdt önskemål, som sedermera
upptagits af rådhusbyggnadskommittén.
Vid uppgörandet af stommen till matrikeln hafva för tiden före 1419
hufvudsakligen Svenskt diplomatorium och Svenska riksarkivets pergamentsbref blifvit
använda såsom källor, hvarjämte enstaka namn hämtats ur förteckningen öfver
Stockholms stads politiecollegii gamla bref (tr. i Stockholms stads jordebok 1).
På grund af materialets sporadiskt bevarade beskaffenhet kan namnförteckningen
icke blifva fullständig.
Annorlunda är förhållandet från och med nämnda år, då stadens matriklar
— de fyra ämbetsböckerna — börja och i fortlöpande följd, visserligen med
luckor, gå till 1650. Huruvida denna matrikelsvit fortsattes är ovisst; dock
finnes ett lägg omfattande alla ämbetsinnehafvare under ämbetsåret 1669.
En af primarii kämnären Jochim Kammecker utarbetad matrikel från 16852,
som 1758 183/2 aflämnades till magistraten, utgör hufvudkällan för fortsättningen
på namnlängden. Den finnes äfven i två afskrifter, den ena af nyutnämnda
magistratsledamöter ännu i dag begagnad till införande af sina namnteckningar.
Beträffande matrikelns planläggning för öfrigt, ansågs det icke nödvändigt att
föra svenska och tyska rådspersoner till skilda afdelningar. De senares nation
är angifven enligt den äldsta ämbetsboken, samt före 1419 endast i säkra fall.
En uppdelning af rådet efter 1471, då den tyska nationen i rådet slopades,
finnes visserligen i ämbetsböckerna ännu 1669 och består i en delning på östra
och västra bänkarna. Då det framkastats en förmodan, att fördelningen af rådet
såväl före som efter 1471 möjligen inneburit ett arbete på två divisioner (Historisk
tidskrift 1903, s. 43), ämnade jag ännu i februari 1915 från och med 1472 äfven
angifva bänkplatserna för rådsledamöterna. Ett fortsatt sysslande dels med
ämbetsböckerna, dels med de medeltida rådhusens inredningshistoria har emellertid
öfvertygat mig om, att ifrågavarande uppdelning endast var en ren
ordningsåtgärd, som, när de båda väggbänkarna i rådhussalen slopades och ersattes först
med bänkar, sedan med stolar vid ett långbord, gaf upphof till en ny
ordningsåtgärd, platsernas numrering. De som sutto som första och andra rådman voro
af anciennitetsorsaker något förmer, men för öfrigt hade denna numrering ingen
annan betydelse än att vissa stolar skulle innehafvas af illiterata rådmän, något
som successivt upphörde. Lika litet som bänkplatserna hade stolnumreringen
vare sig någon beröring med det 1757 införda arbetet på divisioner eller någon
politisk betydelse, såsom lätt kan iakttagas under tiden 1719—1772. Ett angif-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
