Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Förord af Nils Östman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
XII Förord
het den äldsta, är emellertid ej alltid tillförlitlig. Den bör icke — såsom vanligen
varit fallit — betraktas såsom ett protokoll, utan som ett slags liggare, hvari
notiserna vid behof och efter framställning hos magistraten infördes, ofta många
år efter ett skedt fastighetsförvärf. Därvid hände det ibland, att en person
omtalas i en ställning. som han icke innehade vid tiden för affärens afslutande,
t. ex. Lars Andersson i Jb. n:r 327 och Johan Styng därstädes n:r 777. Äfven
i en del andra detaljuppgifter synes jordeboken misstänkt, men betydelsen häraf
har för själfva matrikelarbetet varit af mycket underordnad art.
Med anförda år och data kunna de flesta uppgifterna lätt verifieras. Forskaren
vet något så när, till hvilken källa han bör gå. För medeltiden t. ex. är det
oftast jordeboken. I matrikeln läses att borgmästaren Johan Smed var död före
1465 28/9. Slå vi upp denna dag i jordeboken, finna vi, att han då omtalas såsom
afliden. Där få vi äfven namnet på sonen och på dennes moster. Oftast ger ett
sådant anfördt datum flera upplysningar för en biografi.
Årtal inom klammer angifva att personerna i fråga af en eller annan orsak
icke införts i ämbetsboken under det angifna året.
Kommunala uppdrag som före 1636, på grund af äldre praxis eller yngre
beslut medföljde kämnärs- eller rådmansämbetret, har i regeln icke anförts. Af
ålder voro kämnärerna förståndare — eller som det under 1600-talet hette
rådsbisittare i visst ämbete — för dragare- och åkareämbetena, hvartill 1587 för en
tid framåt lades fiskblöterskor och månglerskor. Rådmännens kommunala
stående uppdrag voro under 1500-talet accisuppbörden och öfvervakandet af
byggnadsväsendet i staden, samt under början af 1600-talet äfven bisittande i kämnärsrätten.
Att de nyblifna rådmännen före de litterates upptagande på 1600-talet, så godt
som utan undantag voro borgare i Stockholm, har ej anmärkts, såvida ej året
för burskapets meddelande påträffats eller andra omständigheter vållat
utsätsandet af borgaretiteln.
Namnlikheten har flerstädes vållat stora svårigheter. Har resultatet ibland varit
osäkert, har detta icke angifvits utan endast säkra fakta, som kanske ibland varit
för få. Oftast har identifieringen underlättats genom en rådspersons plats i en
namnuppräkning: en äldre sådan nämnes ej efter en yngre eller en borgare,
likaså ej en borgare före ledamot af borgerskapets äldste.
Utom det att tillägg och rättelser helt naturligt befunnits nödvändigt i slutet
af boken, ha flera dylika skett för borgmästarna på deras respektive platser i
rådmansföljden.
Öfver illustrationerna i båda afdelningarna återfinnes i den senares slut en
särskild förteckning. Alla bilderna från det nya rådhuset, ljustrycksplanschen,
borgmästareporträtten samt de flesta öfriga klichéerna i arbetet hafva utgått från
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
